Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erat, a Successore ejus Remberto hoc actum sit, an ab alio, adprobante
post Summo Pontifice, nullibi legimus.»
129 Kanonisationen företogs länge av biskopen och bekräftades
väl i allmänhet av påven (jfr föreg. not!). Sedan Alexander III
(1100-talet) är kanonisationsrätten reserverad för Rom. Den gamla
sedvänjan försvann dock icke alldeles förrän med Urban VIII:s
encyk-lika 1642.
130 Nils Ahnlund, Ansgar och den nordiska missionen, sid. 39.
131 Annales Hamb. för 3 febr. 1258.
132 Scriptores rer. Danic. 8 (1834).
133 Georg Zilliken, Der Kölner Festkalender (Bonner Jahrbücher,
1910). I Köln användes bl. a. ett kalendarium från domen i Essen,
tillkommet tidigast omkr. 875. Biskop Altfrid i Hildesheim (d. 15
aug. 874) är inskriven av första hand.
131 W. Lüdtke (Die Verehrung des hl. Ansgar) menar, att 9 sept.
(i kalendarierna betecknad med ordet elevatio) varit dagen för Ansgars
biskopsvigning. Elevatio skulle alltså här användas i betydelsen
upphöjande på biskopsstolen.
135 H. Grotefend, Zeitrechnung des deutsch. Mittelalters, sid.
102, 155 och 167.
136 Intressant är Arvid Lindhagens utredning i Kalendarium för
birgittinklostret i Mariager (Nordisk tidskrift för bok- och
biblioteksväsen, 1918, sid. 214 ff.).
137 Toni Schmid, De medeltida kalendarierna från Skara (Scandia
1928: 2).
138 Jfr Diplomatarium Norvegicum, III, sid. 15. Biskop Peters
av Orknö brev 3 sept. 1278.
139 I gamla handskrifter av Vita Rimberti fanns ofta en
förteckning på nordiska biskopar. Så möter man »Johannes Bircanensis»
med tillägget »Birca destructa sedes Lincopiam translata est» (efter
Birkas förstöring flyttades biskopssätet till Linköping). Mäster
Adam är här källan (Langebek, Scriptores rer. Danic., III, sid. 250).
110 St. Ansgarius-Büchlein zur Verehrung des h. Ansgarius, des
Apostels von Norddeutschland und den skand. Ländern (Hamburg
1865).
1,1 Rudolph Buchwald, Calendarium Germaniae, sid. 135.
142 Tillhörande lektier äro icke medtagna. De hymner, som följa,
äro från Brev. ups., icke — som Langebek antar — från Brev.
sca-rense. De nio lektierna äro här avgörande — Brev. scar. hade blott
tre. Svenska översättningen är hämtad från H. Ulander, Till
Ans-garsminnet (Linköp. stifts julbok, 1929).
# * *
Efter arbetets tryckning föll benediktinen Filip Oppenheims nyss
publicerade »Der heilige Ansgar und die Anfänge des Christentums
in den nordischen Ländern» i mina händer. Den är rätt så läsvärd
men bringar inga nyheter och har en viss dragning till gamla,
mycket befarna vägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
