Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107 »Im wilden Steinachthal», söder om Bodensjön. Martin hade
sin »cella» i Marmoutiers.
108 Radbert i Vita Walae.
109 Martin var biskop i Tours 371—omkr. 400.
110 H. Zimmer (Ueber alte Handelsbeziehungen Westgalliens mit
Irland) betonar starkt Martins avgörande insats. Hans von
Schubert (Mittelalter, sid. 204) är icke lika övertygad.
111 Något fri översättning från ett Alkuinsbrev, skrivet omkr.
798 (Epist. Karol, aevi, II, sid. 224).
112 Scriptor. hist. Island. I, sid. 303. Martin meddelar i en syn sin
vilja för kung Olav.
113 Från 835. I början av 840-talet fördes han till Lisieux och
ställdes senare under uppsikt av biskop Boso av Fleury. 846 blev
Ebo biskop i Hildesheim. Annales Hildesheim. hava intet att
förmäla om Ebo.
114 Ett fragment av Thiotos brev är avtryckt i »Forschungen . . .»
(Jfr anm. 93).
115 Willibaldus, Vita Bonifatii, ed. W. Levison, 1905.
110 Raban skriver till biskop Reginar i Passau (omkr. 853): »Rugiunt
daemones juxta reliquias et sepulchra sanctorum illius» (Epist. Karol.
aevi, III, sid. 527).
117 Rimbert, passim.
118 Be’da omtalar i sin kyrkohistoria denne irer, som i Frankrike
grundade klostret Latiniacum (Lagny i departementet Seine).
Legenden gör honom till Paris’ förste evangelist. Furseus dog omkring 654.
Synen refereras hos C. Fritzsche, Die latein. Visionen des
Mittel-alters (Roman. Forschungen, II, sid. 268 f.). I en gammal
Fulda-handskrift, nu i Basel, finns »S. Fursei liber».
119 Gregorius av Tours berättar i sin frankerhistoria (7:de boken)
om Salvius’ syn. Den visionäre biskopen i Albi dog 588.
120 Wilh. Levison, Die echte . . ., sid. 121.
121 Paul Hoffmann, a. a., sid. 233.
122 Hos Alkuin förekommer »pigmenta» såsom medicinsk term
(t. ex. i brev till Karl den stores syster Gisela år 800).
123 Närmare hos Lappenberg (i Zeitschr. des Vereins fur Hamb.
Gesch., 1847).
124 Alkuin, Officia per ferias (Alkuini opera, ed. Frobenius, II,
125 J. Thrular, Catalogus cod. manuscr. lat. n:o 2652 (Prag 1906).
Genom legationssekr. d:r O. Heidrichs bemedling har jag fått ett
bönfragment i fotostatisk kopia.
126 Wilh. Levison, o. a. a., sid. 114.
127 J. Hergenröther uppger (Kirchengesch. II, sid. 133), att
Ans-gars dagbok från missionsfältet ännu på 1200-talet fanns i
Kor-vey. År 1261 förde abboten Tymo anteckningarna till Rom, där de
dock icke längre äro i behåll. Tyvärr lämnar den lärde kardinalen
inga bevis för sitt påstående.
128 I den av J. Langebek (1772) utgivna Chronologia Anschariana
heter det vid året 865: »Eodem forte anno, aut non diu post, Anscharius
noster Sanctorum Catalogo adscriptus. Num vero, ut tum moris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
