Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 60 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu mot 1600-talets slut haft trappgaflar, något som i och för sig ej är omöjligt,
samt mot sjösidan ett smärt rundt torn. Intetdera finnes i behåll. Däremot tyda
några på norra gafvelns mur ännu synliga kragstenar på något slags utbyggnad,
balkong eller karnap. Byggnaden synes emellertid redan vid denna tid hafva
upphört att bebos, enär en ljusare, luftigare och bekvämare byggnad finnes
uppförd i närheten, på samma plats som det nuvarande boningshuset. År 1699
anordnades af dåvarande ägarinnan, grefvinnan De la Gardie i det gamla slottet det
ännu bibehållna gårdskapellet i bottenvåningen, och i denna egenskap samt för
öfrigt som magasin har den ärevördiga byggnaden nödtorftigt bibehållits till
våra dagar.

Slottets yttre har säkerligen alltid burit en tung och allvarsam prägel, där
trapptornet med hufvudportalen och den höga takresningen utgjort de enda estetiska
elementen. En rikare och ur stilistisk och konsthistorisk synpunkt intressantare
anblick erbjöd säkerligen en gång det inre (se plansch). Med de gemytliga

Bild 45. Plan af mellanvåningen, Torpa.

sittplatserna i de djupa
fönsternischerna, med de ståtliga
kaminerna, de utsirade bjälk- och
paneltaken, de rikt skulpterade
dörrinfattningarna med tillhörande
panelverk och de färgglada
bonaderna bildade det säkerligen en
angenäm motsats till byggnadens
stränga yttre. Hufvudtrappan med
höga steg och breda hvilplaner samt
med sittbänkar i väggar och fönsternischer visar samma enkla anordning som de
ungefär samtida trappanläggningarna i Kalmar och på Tynnelsö. Man kommer från
denna in i ett smalt förrum, från hvilket jämförelsevis små dörröppningar med höga
trösklar leda in åt hvar sin sida af byggningen (bild 45). Den stora salen till vänster
har genom tunna väggar varit delad i fyra små rum. Här finnas ännu lämningar
af den gamla takdekorationen af den under vasatiden vanliga typen, med ytan
genom påspikade ribbor eller målning uppdelad i smärre fält, rektangulära,
sexkantiga eller runda, fyllda med olika slags ornamentik, arabesker och fint löfverk
m. m. i rödt, svart eller grågrönt. I ett rum företer taket en afvikande och mera
sällsynt typ; dekorationen utgöres här af ett symmetriskt grotteskmönster med
spår af figurmålning. Lämningarna äro oansenliga, men anordningen är af
intresse såsom det tidigaste kända exempel i Sverige på detta af renässansen så
omtyckta dekorationssätt.

Midtemot dessa rum ligger en stor sal upptagande hela husets bredd, den
ursprungliga riddarsalen i husets medeltida del. Här utmynnade i tvenne nischer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>