Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
många spår af sin verksamhet, men grunden till en organisation af äfven denna
sida af statstjänsten är lagd och en möjlighet gifven för vidare utveckling.
I Sverige omnämnes han första gången 1637, dessförinnan tyckes han hafva
företagit vidsträckta resor; han hade i Frankrike tjänat hos konung Ludvig XIII,
senare i Holland hos prinsen af Oranien, arfståthållaren Fredrik Vilhelm. I
Sverige hade han till en början anställning hos Lennart Torstensson, och i mars 1639
utnämndes han till »Kongl. Majestäts Architecteur». Enligt instruktionen voro
hans åligganden såsom sådan både omfattande och olikartade, men någon
lifligare verksamhet kom han ej att utöfva. Hans mest betydande arbete var
uppgörandet af ritningar och planer till Riddarhuset i Stockholm. Ritningarna finnas
ännu i behåll i Riddarhusets arkiv, men byggnaden blef ej utförd efter dem.
Redan 1642 blef han i ett nattligt slagsmål nedstucken på Stockholms Stortorg.
Simon de la Vallée efterlämnade en son och lärjunge, Jean de la Vallée
(1620—1696), som vid faderns frånfälle var tjugutvå år gammal. Född år 1620,
hade han förmodligen samtidigt med fadern, d. v. s. såsom en sexton- eller
sjuttonårig yngling, inkommit till Sverige, med hvars språk och öfriga
förhållanden han varit fullt förtrogen. Sin första konstnärliga daning har han säkerligen
erhållit genom fadern. Han anställdes tidigt vid byggnadsarbeten och fick 1646
ett resestipendium på 300 daler i tre år för att i utlandet studera »architectonica».
Efter hemkomsten utnämndes han till riksarkitekt, 1651, och öfverhopades med
uppdrag af regeringen och af enskilda. Hans verksamhet sammanfaller med
perioden för den lifligaste byggnadsifvern. För konungen utförde han planer till
ombyggnad och utvidgning af Stockholms gamla slott, han arbetade för stadens
myndigheter, Katarina kyrka och Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm —
båda centralkyrkor — äro hans verk, och han fullbordade det af fadern påbörjade
Riddarhuset. Han biträdde rikskansleren Magnus Gabriel De la Gardie i
dennes mångfaldiga byggnadsföretag vid Karlberg, Venngarn och annorstädes
samt arbetade för flera andra af tidens stormän, Karl Gustaf Wrangel, Gustaf
Bonde m fl. Till sin konstnärliga karaktär är han en målsman för den nu i
Sverige framträdande klassiska senrenässansen i Palladios anda, starkt påverkad
af de holländska förebilderna. Hans byggnader utmärka sig genom de rikt
utbildade vattentaken, genom förkärleken för genomgående kolonner och pilastrar och
en omväxlande fönsterarkitektur, men de lida i allmänhet af en viss tyngd och
undersätsighet i proportionerna, med låga våningar och fönstren ända upp i takkanten.
Jean de la Vallée var en bildad man, och han efterlämnade ett bibliotek af
värderik art — arbeten af Alberti, Serlio och Vignola funnos där —, men han
synes hafva varit af ett underligt och oroligt sinnelag, som lätt stötte sig med folk,
en mångfrestande natur, som jämte sin arkitektoniska verksamhet äfven är
värdshusägare och fabrikant af kastorhattar. Man tycker sig nästan höra en nervös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
