Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och öfveransträngd nutidsmänniska klaga, när den jäktade konstnären ursäktar sig
med att man måste hafva tid och sinnesro för att kunna utföra ett godt arbete
— detta med afseende på ritningarna till Riddarhuset, hvilka först efter förnyade
och skarpa påminnelser blefvo färdiga. År 1671 utnämndes han till
ekonomiborgmästare i Stockholm samt till preses i Ämbets- och byggnadskollegiet. Han dog
i fattigdom 1696 vid sjuttiosex års ålder.
Hans lyckligare medtäflare och öfverman är Nikodemus Tessin (1615—1681),
den äldre bäraren af detta i Sveriges odlingshistoria så betydelsefulla namn. Född
i Stralsund 1615, inkom han till Sverige 1639 och uppträder här först i
rikskansleren Axel Oxenstiernas tjänst. Han synes vid denna tid ännu hafva omfattat
den äldre riktningen inom byggnadskonsten, den nordgermanska renässansen med
dess blandning af tegel och huggen sten som material, dess rikt utsirade gaflar
och höga vattentak. År 1646 erhöll han kunglig fullmakt såsom »Architecteur
och byggmästare», 1651 företog han en studieresa genom Tyskland till Italien och
sannolikt på återresan genom Frankrike och Holland. Redan 1653 befann han
sig åter i Sverige, och här börjar nu en period af den mest storartade
verksamhet. För Karl X Gustaf utarbetade han planer till Borgholms slott och Kalmar
domkyrka. Efter hans ritningar och under hans medverkan utfördes ett stort
antal slott och herresäten på landet samt palats i Stockholm; så Skokloster och
Wrangelska palatset i hufvudstaden för K. G. Wrangel, Mälsåker för Gustaf Soop,
Eriksberg för Kr. Gyllenstierna jämte många andra. Hans förnämsta gynnarinna
var dock riksänkedrottningen Hedvig Eleonora, för hvilken han utförde sitt mest
betydande verk, Drottningholms slott, samt dessutom Strömsholm och till en del
äfven Jakobsdal (Ulriksdal). I alla dessa efter hans hemkomst från Italien
utförda byggnader sluter sig Tessin till den palladianska senrenässansen. Med en
rik och omväxlande uppfinningsförmåga förenar han ett utprägladt sinne för
proportioner, hvarigenom han åt sina arkitektoniska skapelser förlänar ett drag af
anslående förnämhet. Grundplaner och fasadbehandling bära prägeln af rikedom
och öfverskådlighet. Risaliter med genomgående pilastrar på höga socklar, sirliga
konsolgesimser och takfriser samt rikt profilerade tak använder han gärna.
Framför allt är Tessin en mästare i anordnandet af ståtliga trapphus och förhallar. I
många afseenden kan han sammanställas med sin samtida i Frankrike, den äldre
Mansart. Hans smak, hans flit och duglighet erkändes från alla håll, och han stod
högt i sin drottnings gunst. Af henne utnämndes han till kammarherre, af
konungen hugnades han med adelskap. Han dog 1681.
Hans verksamhet fortsattes på ett glänsande sätt af hans son, Nikodemus
Tessin d. y. (1654—1728). Född i Nyköping 1654, erhöll han en omsorgsfull
uppfostran både i konstnärligt och humanistiskt afseende. Efter studier vid universitetet
i Uppsala anträdde han redan 1673, vid nitton års ålder, sin första färd till utlandet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
