Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa är slutligen Erik Dahlberg († 1703), den snillrike härföraren, ledaren af
det berömda tåget öfver Bälten. Hufvudsakligen har han gjort sig känd som
fästningsbyggare, men äfven andra byggnadsarbeten, t. ex. hans eget grafkor
vid Turinge kyrka i Södermanland, äro utförda efter hans planer och ritningar.
Framför allt är dock hans namn förbundet med det ofvan omnämnda, allmänt
kända praktverket Suecia antiqua et hodierna, en hufvudkälla för kännedomen om
svensk byggnadskonst under det karolinska tidehvarfvet. Erik Dahlberg dog som
grefve, fältmarskalk och generalguvernör i Riga år 1703. Samtidigt med dessa
verkade som trädgårdsarkitekt Johan Horleman, utbildad i Holland och
Frankrike samt under påverkan af Tessin d. y. och dennes förebild Lenotre.
*
Under Karl XII:s olycksår inträder en period af stillastående. Såsom
slotts- och stadsarkitekt arbetade under dessa år Tessins lärjunge Göran Josua
Törnqvist, adlad Adelcrantz (1668—1739). Han fullbordade eller ombyggde Katarina,
Hedvig Eleonora och Jakobs kyrkor, alla i Stockholm. Ledare för det år 1728
återupptagna slottsbygget i Stockholm blef grefve Karl Gustaf Tessin
(1695—1771), hvars verksamhet på det utöfvande konstnärliga området dock inskränker
sig till den bildade dilettantens, medan han som samlare och konstförståndig
mecenat utöfvade en högst betydelsefull verksamhet. Såsom fadern, Nikodemus
Tessin d. y., drogs han snart in på det politiska området och var till och med
regeringens chef såsom kanslipresident under perioden 1747—1752. — Den egentlige
fortsättaren af Nikodemus Tessins verksamhet blef Karl Hårleman (1700—1753),
en son af den ofvannämnde trädgårdsarkitekten och lärjunge af Göran Josua
Adelcrantz. Under hans ledning närmade sig slottsbygget alltmer sin fullbordan,
men äfven en stor mängd andra byggnader förskrifva sig från honom. I dessa
framstår han, hvad ytterarkitekturen beträffar, såsom anhängare af en tämligen
nykter fransk palladiansk riktning. I fråga om den inre dekorationen sluter han sig
däremot till den franska rokokostilen, hvars främste representant han är i Sverige.
Hans verksamhet i detta afseende var högst betydelsefull för utbildningen af
dekorationskonsten och konstslöjden. Han biträddes i detta afseende af
hofintendenten Johan Erik Rehn (1717—1793), en inflytelserik personlighet på den
svenska konstens och konstslöjdens område, en bredt anlagd natur, verksam såsom
arkitekt, tecknare, ornamentist och kopparstickare. Hårlemans efterföljare och
medarbetare vid Stockholms slottsbyggnad var grefve Karl Johan Cronstedt
(1709—1779), en mer vetenskapligt och praktiskt än egentligen konstnärligt anlagd
man. Under hans tid (1754) blef slottet färdigt i beboeligt skick; själf öfvergick
han 1767 till den högre administrationen. Dessförinnan hade han som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0143.html
