Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverintendent och chef för Sveriges byggnadsväsen efterträdts af Karl Fredrik Adelcrantz
(1716—1796) son till Göran Josua Adelcrantz, en rikt begåfvad, fint bildad,
verksam och ädel personlighet, under hvilken den nyklassiska riktningen, Gustaf III:s
stil, höll sitt intåg i Sveriges konsthistoria med sådana verk som Adolf Fredriks
kyrka (1768—74) och det äldre kungliga operahuset i Stockholm (1774—1782).
Af öfriga under perioden verksamma konstnärer kunna nämnas bröderna
Carlberg, Johan Eberhard (1683—1773) och Bengt Vilhelm (1696—1778), båda
fortifikationsoffkerare, båda stadsarkitekter, den förre i Stockholm (1727 efter G.
J. Adelcrantz), den senare i Göteborg. En betydelsefull verksamhet, både
praktisk och teoretisk, utöfvades af fortifikationsofficeren Karl Wijnbladh (1705—1768),
som utgifvit (från 1755) flera samlingar ritningar till boningshus, stuckna i koppar
och försedda med förklarande text. Han har direkt och indirekt utöfvat ett
kraftigt inflytande på privatbyggnadskonsten, särskildt i landsorten och de smärre
städerna. Hufvudvikten är lagd på inredning och gruppering af rummen, medan
fasadbildningen är enformig med oftast rusticerade bottenvåningar, frontispiser och
mansardtak efter franska mönster.
 |
| Bild 89. Hedvig Eleonoras monogram. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
