Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De antika kolonnordningarna få en vidsträckt användning både som kolonner
och pilastrar. I det yttre användas de, särskildt den doriska pilastern, för
väggytors indelning och dekoration men äfven för omfattning af portaler och fönster.
I det inre brukas de på motsvarande sätt men också såsom verkligen bärande
delar, särskildt i de präktiga trapphusen. Här förekomma alla tre ordningarna,
den doriska med bas under kolonnerna och triglyffris — däremot ej räfflad — det
joniska kapitälet ofta prydt med girlander mellan voluterna och med från dessas ögon
nedhängande bladsnören. Den yngre Tessin har vid flera tillfällen användt denna
kapitälform med omkastade voluter. Det korintiska kapitälet och kompositakapitälet
förekomma i omväxlande men dock i allmänhet ganska regelbundna former.
Någon gång finner man, i stället för kolonner, hermer; så på västfasaden af
Stockholms slott.
En stor vikt lägges vid fönsterarkitekturen. De hvälfda fönstren förekomma
i den profana arkitekturen mycket sällan, och då i bottenvåningarna. Däremot
äro de inom den kyrkliga arkitekturen en regel och bevisa med hvilken seghet
traditionen här bibehåller sig, en analogi till förhållandet på det språkliga området
eller i fråga om de kyrkliga paramenta. Den vanliga fönsterformen är fortfarande
den rektangulära, ehuru för mellanvåningar, mezzaniner och entresoler den
kvadratiska eller runda formen förekommer, undantagsvis äfven den liggande ovalen.
Stundom, särskildt i Tessinernas byggnader, äro dessa »oeils de boeuf» efter
italienskt mönster direkt förbundna med de stora fönstren. Såsom fönsterinfattning
förekomma i särskilda fall och å dyrbart utstyrda byggnader pilasterställningar
med eller utan krön, tresidiga lågspetsiga eller små segmentgaflar, stundom också
med dekorerade understycken, hvilket dock måste anses som ett från föregående
period bibehållet drag. Vanligen omgifvas dock fönstren af en profilerad ram
med eller utan gesimsöfverstycke, som i förra fallet hvilar på konsoler; ofta är
ramen försedd med rätvinkliga utsprång i hörnen, ett slags hörnförstärkningar, af
olika profilering, som afsätta sig mot väggytan. Men fönstren sakna också, och
ej sällan, hvarje infattning.
En ståtlig, ofta dubbelarmad fritrappa förenad med en terrassanläggning
(Mälsåker, Salsta) leder ofta upp till portalen. Denna antager i den tessinska
skolan vanligen en enklare, regelbunden form, infattad af kolonner och pilastrar,
som uppbära ett regelbundet entablement med kraftig gesims och däröfver stundom
ett tresidigt eller segmentformigt gafvelkrön, upptaget af en eller två vapensköldar.
Härjämte fortlefva dock, i synnerhet för enklare och smärre hus, de från den förra
perioden härstammande barockportalerna med sin yfviga ornamentik och sina klufna
eller brutna gaflar.
Från den stora fritrappan med sina trappräcken af smidesjärn eller sin
prydliga balustrad af sten eller trä träda vi in i den rymliga förhallen, från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
