Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
å dörrarna. Ofvan detta vidtager ett öfre parti med ornamental omgifning af
löfverk o. dyl., hvars midtfält upptages af en målning, en byst eller en relief, en
vapensköld, monogram eller annan ornamental framställning. Eldstadsöppningen
tillslutes med en eldskärm af metall eller oftast af trä, målad i samma mönster
som motsvarande panel.
Låga, målade fotpaneler ersätta nu en äldre tids höga panelverk, och där ej
väggarna erhållit en arkitektonisk indelning genom kolonner eller pilastrar, klädas
de med hautelisseväfnader, vanligen af flamskt ursprung, s. k. skogstapeter,
»verdurer», eller med gyllenläder i kraftiga mönster, något hvarpå stormaktstidens
Sverige varit synnerligen rikt. I handlingar från tiden omtalas för öfrigt flera
olika slags väggbeklädnader.
I förstugor och i de stora salarna användes liksom under föregående tid ofta
stengolf af marmor i olika färger, inlagda i rutor eller i meanderlika mönster;
»stensalen» är ett rum, som därför ofta omtalas. För öfrigt förekomma äfven
s. k. parkettgolf af trä jämte de enkla, af vanliga plankor lagda golfven.
En stor omsorg och mycken kostnad nedlades på innantaken. Det från
äldre tider härstammande bjälktaket med synliga bjälkar förekommer visserligen
stundom men vanligen i oansenligare rum eller i gammaldags inredda byggnader.
Det för tiden karakteristiska är gips- eller stucktaket, där ett midtfält af oval,
åttkantig, rund form omgifves af radierande sidofält. Fälten fyllas med målningar
eller emblem och omgifvas af eklöfs- eller lagerkransar, allt i tjock, fyllig relief.
En kraftig kälning och nedanför denna en konsolgesims förmedlar ej sällan
öfvergången från väggar till tak. Dessa gipstak äro de för tiden egentligen typiska,
de efter hvilka utvecklingen sträfvar. I verkligheten ersättas de emellertid ofta
med surrogat, i det att samma mönster framställes i grisaillemålning på röd, gul,
grön botten, på duk eller brädpanel. Sådana tak förekomma ännu i stort antal
ej blott på slott och herresäten utan äfven i kyrkor, hvilkas hvalf erhållit en
motsvarande dekoration.
Ornamentiken utmärker sig genom samma förståndsmässighet och beräkning
som arkitekturen i sin helhet. Äfven här råda regelmässighet, lagenlighet,
underordnande under helheten, pomp och ståt, yfviga former. Men härtill kommer också
fordran på ett så att säga andligt innehåll. Ornamentet är ej längre en glad lek,
en sirat hvarmed omsorgen och det goda lynnet omgifvit de allvarligare
konstruktiva delarna. Det skall ha något att säga, att lära. Det blir sålunda af en stark
symbolisk och emblematisk hållning, och ehuru ornamentsförrådet delvis är
gemensamt med den föregående tidens, så användes det dock i en annan mening och
efter ett strängare urval. Eklöfvet, lagern, palmen förekomma med tydliga
hänsyftningar på förtjänstfull verksamhet, på seger och segerns lön. Vapenformer och
monogram med inbundna bokstäfver syfta på byggherrens personlighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
