Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krigsrustningar och troféer tala om vapenbragder. I medaljonger anbringas sinnebilder
med förklarande inskrifter. I de stora takfälten om möjligt allegoriska undervisande
målningar. Af intresse är att höra David Klöcker-Ehrenstrahls (1629—1698),
den store porträtt- och allegorimålarens utläggning: »Wann iemand eine kunstreiche
schöne Schilderey einem klugen und wohlersonnenem Rätzel vergliche, derselbe
würde gar nicht irren. Ein ieglicher der ein Rätzel höret oder lieset, mercket
zwar alsobald die nachdenckliche Reden, und desselben scharffsinnige Erfindung,
alleine solches alsofort zu errathen, stehet nicht bey einem iedweden, vielweniger,
dass man so gleich alles, was unter dem selben verborgen lieget entdecken solte.
Wer mit Verstand eine schöne Schilderey anschauet, der mercket eben auch zur
Stunde eine scharfsinnige Erfindung, ein spiriteuses Wesen, allerley fremde
Gedancken, und siehet wohl, dass die todte und geschilderte Figuren etwas
lebendiges gar starck und eigendlich vorstellen, alleine er weiss nicht alsofort alles zu
erklären noch allemahl zu sagen, was dieselbe seyn soll, vielweniger kan er alles,
was der sinnreiche Erfinder in derselben zugleich vorstellen wollen, beobachten.»
De enskilda elementen i denna ornamentik äro i hufvudsak hämtade från
antiken men ombildade i tidens stil och af en yfvigare och tyngre hållning. Här
hafva italienare, såsom Pietro da Cortona, men i synnerhet fransmän, såsom
Lebrun, Lepautre och senare Bérain, inverkat. Såsom af följande framgår, hafva
italienare, bröderna Carove, Bernardo Marchi m. fl., varit verksamma vid
utsmyckningen af byggnader från periodens tidigare skede, fransmän vid den senare tidens
dekorationsarbeten, t. ex. vid Stockholms slott.
Den svenska byggnads- och dekorationskonsten under den karolinska tiden
är beroende af de allmäneuropeiska stilriktningarna, men saknar dock icke
nationella särdrag. Dessa framträda å ena sidan negativt genom frånvaron af vissa
element och i förenkling af motiv och arbetsmetoder. Så t. ex. spelar den rent
plastiska dekorationen icke någon betydande roll, och alla mera komplicerade
arkitektoniska motiv saknas, stenhuggeri- och träsnideriarbeten ersättas i många fall af
puts, stuck eller till och med målning. Å andra sidan märkes en bestämd förkärlek
för vissa motiv. Ståtliga trapphus och rikt utbildade takanordningar äro vanliga.
Inom ornamentiken återkomma vissa former ofta och förläna det hela en egenartad
prägel. Så det symboliska löfverket, ek, palm och lager, de svenska heraldiska
formerna, kungliga och enskilda personers monogram o. dyl.
Att verksamheten på den kyrkliga konstens område ej var obetydlig, är
redan nämndt. Hvarken under någon tidigare eller senare period har mera
blifvit gjordt för kyrkornas inre utstyrsel med predikstolar, altarprydnader, bänkar,
ljuskronor, paramenter, målningar o. s. v. Biskoparne uppmanade i herdabref sina
underlydande präster att öfvertala välbärgade församlingsmedlemmar »att förära
sådant som kan lända kyrkan och gudstjänsten till prydnad.» »Skönljudande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
