Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fasaden färdig. Härefter företogs norra flygeln, som i december 1656 var färdig till
och med öfversta midtelbandet. I april 1657 inlades bjälkarna öfver tredje våningen
i de bakre tornen, och antagligen voro dessa täckta vid slutet af samma år. Sist ha
norra och västra längorna fullbordats. Af yttre prydnader omtalas drakhufvuden vid
vattenrännorna å ömse sidor om tornen och frontispiserna. »Det skulle sig mycket
väl skicka och huset synnerligen bepryda.» Ifrån Pommern har K. G. Wrangel
(14 aug. 1657) skickat »schampluner opå krigsutrustning i alla fyra frontispiserna»,
d. v. s. troféer, och det ifrågasattes, huruvida ej ägarens namn skall sättas frampå
frontispisen på framsidan »antingen inbundit eller elliest medh store bookstäfver».
Dessa vapen och »krigsutrustningar» hade bildhuggaren mäster Marcus Hebel gjort
i ordning. Det var samme man, som arbetat på kröningsporten å Norrmalmstorg,
hvilken finnes afbildad i Dahlbergs Suecia och som restes med anledning af
drottning Kristinas kröning 1644.
Ett af byggnadens präktigaste partier är förhallen (se plansch), som från
hufvudingången å östra sidan leder in till gården. Genom åtta joniska kolonner,
sammanställda två och två, delas den i tre skepp, öfver hvilka utbreda sig de
sirliga krysshvalfven. Kolonnerna äro utförda i ljusådrig italiensk marmor,
parställda på gemensamma socklar, och uppbära ett gemensamt stycke entablement,
bestående af en hög tredelad arkitrav, en låg bukig fris och en kraftigt
framspringande gesims, där ej ens den lilla konsolräckan fattas. Enligt Henrik
Anundssons bref (14 aug. 1657) voro de utförda af stenhuggaren i Stockholm mäster
Johan Wendelstam och då ännu ej uppsatta men färdiga. Hallens väggar äro
indelade genom enkla nischer, i hvilka äro inställda romerska kejsarbyster; med
undantag af marmorkolonnerna äro detaljerna ytterst enkla och oansenliga.
Gårdens arkader hvila på enkla, kalkstrukna pelare utan kapitäl eller gesimser.
Trapporna, som i norra och södra flyglarna leda upp till de öfre våningarna, äro
breda och bekväma, täckta af små stjärnhvalf men i öfrigt utan någon
arkitektonisk prydnad. Inga panelverk eller dörromfattningar lifva de långa korridorernas
väggar, som sakna annan indelning än den som förlänas dem genom fönster och
dörröppningar. De släta väggytorna prydas af tämligen fabriksmässigt och
okonstnärligt utförda taflor, konterfej och prospekter, omväxlande med i grisaille målade
nischer eller inskrifter, mer och mindre sinnrika, på alla möjliga tungomål.
Rumsfördelningen är den mest enkla och konstlösa, påminnande om de
moderna hotellen för resande, men på samma gång praktisk. Från korridoren
leda dörrar in till de olika rummen, hvilka sedermera sinsemellan stå i förbindelse
med hvarandra. Hvarje rum kan sålunda isoleras, på samma gång räckor af
sammanhängande rum kunna bildas. Båda delarna voro af behofvet påkallade,
då ofta talrika gäster skulle hysas på slottet. Vid Karl XI:s besök voro en
gång ej mindre än 400 bäddar anordnade. De interiörer, som sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
