Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppkommit, utgöra emellertid de intressantaste prof på sin tids dekorationskonst,
uppfyllda som de äro med gamla möbler och konstföremål från 1600-talet.
Skokloster inrymmer säkerligen bland de bäst bibehållna rumsinredningar från
denna tid, som finnas i Norden, att icke säga Europa.
En särskild omsorg är ägnad utstyrseln af golf, tak och eldstäder.
»Golfstenarna i logementen böra utarbetas i allehanda skiön manier och fasson», heter
det i ett bref den 10 oktober 1656, och man finner också prydliga
marmorgolf med rutor i olika färger i många af de ansenligare rummen. Men äfven
parkettgolf af olika träslag, ek och furu, förekomma. I januari 1657 talas om
spisarna i »logementen», och Henrik Anundsson föreslår, att de måtte utföras
af samme stenhuggare, som utförde vapnen i frontispisen, samt prydas med
målning och bildhuggeri. I augusti är mäster Marcus i begrepp att börja arbetet med
spisarna. De skola göras efter den »schamplun och afritning», som excellensen
gillat och »consenterat». Somliga skola beprydas med »krigsutrustning», d. v. s.
troféer, andra med änglahufvud eller med »blomverk», så att de ej blifva lika i
alla »logement». Öfre delen skulle prydas med målning. I enlighet härmed
utfördes också eldstäderna under dessa och följande år i en från samtida liknande
föremål i Sverige afvikande typ, hvilken man torde få tillskrifva tyskt inflytande.
Af en ofantlig höjd och storlek resa de sig från golf till tak i två afsatser.
De murade delarna täckas helt och hållet af ett fodral af trä med rika sniderier
och målning. Den nedre afsatsen omsluter eldstaden. Själfva öppningen infattas
af hermer eller troféer, som uppbära ett entablement. Mot öppningen i nedre delen
svarar i den öfre ett med målningar, vapen, djurbilder, figurer eller mytologiska
kompositioner upptaget fält, likaledes omfattadt af hermer eller pilastrar med
trofégrupper, som uppbära ett entablement eller en gafvel. Eldöppningen täckes med
en lös, likaledes målad skifva. Vapen och namnchiffer, C. G. W. — A. M. v. H.
(Carl Gustaf Wrangel, Anna Margareta von Haugwitz) förekomma ofta.
Ornamentiken är yfvig och färgerna brokiga. För de svenska klimatiska förhållandena
synas dock dessa öppna eldstäder, hur monumentala och omfångsrika de än voro,
ej ha varit passande. Man har därför ofta gifvit dem till hjälp och granne en
väldig ugn af ljust, blommigt kakel, hvilken fick göra den egentliga tjänsten.
Äfven dessas mönster och arkitektoniska fördelning är ej utan intresse.
Takanordningarna äro flerehanda, och stor omväxling råder — från de släta
brädtaken med måladt löfverk till de tunga, i starkaste relief utförda gipstaken,
hvilka nästan hota att falla ner öfver betraktaren. Det från medeltiden
härstammande bjälktaket förekommer i flera olika varianter. Än äro bjälkarna lindrigt
fasade i undre kanterna och fasningarna målade i ljusa färger, blått, rödt, gult,
medan det öfriga är hvitt — något som gör ett gladt och lifligt intryck. I andra
rum äro bjälkarna och de mellanliggande smala fälten målade med blommor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
