Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 167 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1679—1680 talas åter om betydande anskaffningar af material. Troligen började man
då arbetet med de flyglar, som sedermera färdigbyggdes, enligt uppgift först af
Karl Gyllenstierna, hvars monogram förekommer å många ställen i slottets
dekoration.

Slottets grundplan (bild 104) utvisar en rektangel med de för perioden så
betecknande fyra hörnpaviljongerna samt mellan dessa åt trädgårdssidan ett
trapphus. Mellan de båda främre flyglarna utbreder sig en rik terrassanläggning med
balustrader och dubbelarmad fritrappa.

Bild 104. Plan af första våningen, Mälsåker.

Det yttre (se plansch) verkar rikt och förnämt samt gör intryck af att vara
noga konstnärligt genomtänkt: bottenvåningen är rusticerad, därofvan höjer sig å
midtelrisaliten en pilasterställning
genom de båda öfre våningarna ända
upp till den kraftigt markerade
konsolgesimsen, som sammanhåller
byggnadens olika delar. Hörnen å de
framspringande flyglarna äro rusticerade.
Portalen är ståtlig och förbunden med
en balkong, fönsterarkitekturen enkel
men omväxlande. Härtill kommer det
eleganta, rikt utbildade taket med en
liten attika ofvan midtpartiets pilastrar,
samt lanterniner, skorstenar och
»pots-à-feu».

I det inre märkas framför allt
den stora salen och slottskapellet; det
sistnämnda, beläget på nedra bottnen, företer, egendomligt nog, den ålderdomliga
anordningen af tre skepp med höga spetsbågiga hvalf, som hvila på åtta doriska
kolonner af rödaktig marmor. — I den stora salen (bild 103) äro väggarna
uppdelade medelst korintiska pilastrar; öfver ett bjälklag i stuck med utböjd fris,
rikt besatt med blomsterfestoner, och en starkt framspringande konsolgesims
följer en stor, med löfverk och vapensköldar rikt utsirad hålkäl. Dessa
dekorationsarbeten kunna med säkerhet tillskrifvas Carlo Carove. — Väggfyllningar och
takytor voro beräknade för målningar. Kaminen är i motsats till
drottningholmskaminerna ett exempel på en äldre typ. Eldstadsöppningen flankeras här af två
doriska kolonner bärande ett bjälklag samt kan tillslutas medelst en eldskärm.

I många af rummen finnas ännu gamla intressanta, väl bibehållna tak,
såväl i stuck som målning; tiden för deras tillkomst låter sig ungefärligen bestämma
efter de i ornamenten rikligt förekommande monogrammen G. S. (Gustaf Soop
† 1679) och C. G. S. (Carl Gyllen-Stierna.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>