Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mälsåker har genomgått växlande öden. Sedan det tillhört släkterna v.
Fersen, Gyldenstolpe och Åkerman och ännu i midten af 1800-talet var ett af våra
rikast utrustade herresäten, blef det sedermera totalt spolieradt och beröfvadt sin
gamla inredning och sina målningar.
Eriksberg. Ibland de i kungliga biblioteket förvarade originalteckningarna
till Suecia-verket af Erik Dahlberg befinner sig äfven en aldrig i kopparstick
utförd bild af det äldre Eriksberg. Det är en enkel rektangulär byggnad med höga
trappgaflar på sidorna och i midten. Antagligen blef denna byggnad uppförd
1656—1660 af friherre Erik Gyllenstierna († 1657) och hans gemål Beata von
Yxkull († 1667), hvarvid det gamla namnet Pinnatorp utbyttes mot Eriksberg.
Årtalet 1660, som ännu står att läsa öfver portalen, torde kunna anses beteckna
tidpunkten för denna äldre byggnads fullbordande.
»Då emellertid» — som det heter i en gammal beskrifning — »detta hus
icke blifvit uppfördt efter en god scrutin, så har kungl. rådet och
öfverståthållaren grefve Christopher Gyllenstierna låtit detsamma helt och hållet förändra och
efter en skön arkitektur uppbygga och därsammastädes äfven låtit anlägga en
skön och med många sällsynta utländska örter och frukter utsirad trädgård.»
Kristoffer Gyllenstierna tog vid tjuguett års ålder, 1668, Eriksberg i besittning,
och ombyggnaden torde alltså hafva ägt rum mellan åren 1670 och 1680. Som
det tyckes, blef den gamla byggnaden bibehållen men påbyggd och försedd med
nytt tak. Vid hörnen tillbyggdes fyra flyglar, med hvilka förbundos kvadratiska
paviljonger. Den ofvan omtalade gamla barockportalen bibehölls äfven,
fasaden pryddes dessutom med en låg gafvel, konsolgesims, lisener och
blomstergirlander huggna i sandsten. På motsvarande vis behandlades äfven
hörnpaviljongerna; deras öfversta våning fick karaktär af en attika ofvan ett kraftigt
markeradt listverk. Därtill kommo slutligen öfver de särskilda delarna af slottet
själfständiga afsatstak med svängda profiler. Det gamla enkla huset förvandlades
genom dessa anordningar till ett af de ståtligaste herresäten från denna period
(se plansch). Likheten med andra samtida anläggningar, såsom Strömsholm,
Mälsåker och Drottningholm, ställer det utom allt tvifvel, att vi äfven här hafva
för oss ett verk af Nikodemus Tessin d. ä.
I det inre saknas de för Tessins konstriktning eljest så betecknande
rymliga förhallarna och trappanläggningarna, sannolikt därför, att här förefunnos och
bibehöllos tidigare korridoranordningar. — Af högst imponerande verkan är det
i vänstra flygeln förlagda slottskapellet, ett slottskapell »alla Romana», som en
gammal beskrifvare uttrycker sig. Väggarna äro här indelade medelst joniska
pilastrar, och taket utgöres af ett kassetteradt tunnhvalf, rikt prydt med
förgyllningar på hvit grund i antikiserande mönster, med alagrecker, akantusornament
och dylikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
