Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 169 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bild 105. Plan af badrummet, Eriksberg.

Enastående i sitt slag är det i den motsvarande högra flygeln anordnade
badrummet (bild 105). Dylika små badrum synas icke hafva varit sällsynta i
de gamla slotten; Karl von Linné har i sin »Wästgöta Resa» gifvit en utförlig
skildring af ett sådant å slottet Lindholmen i Västergötland. Badrummet å
Eriksbergs slott är en liten klenod i arkitekturväg af synnerligen behaglig verkan. I
en kvadrat är en åttahörning inbyggd, som åt alla sidor utvidgar sig till nischer,
af hvilka en utgör ingången, tre innehålla hvar sin på ett postament stående
staty, och de öfriga fyra inrymma badkar. I midten af marmorgolfvet befinner
sig den af en marmorbalustrad omgifna bassängen
med marmortrappa. Korintiska kolonner indela
väggarna och uppbära ett rikt utsiradt bjälklag;
öfver det hela hvälfver sig en liten kupol; genom
små fönster i kupolens nedre del infaller ett
dämpadt ljus. Ett dylikt fönster med ett parti af
kupolen återgifves på en plansch. I nischerna äro
inställda statyer framställande badande nymfer
och putti, erinrande om arbeten af Adriaen de
Vries. Den plastiska utsmyckningen utgöres för
öfrigt af rikt löfverk och ornament utförda i
stuck.

Ett öfverflöd af ornamentala former, yppigt
bladverk och kartuscher samt figurala motiv
erbjuda de rika stucktaken i Lepautres stil, hvilka
i stort antal förekomma i slottet (se plansch).
Stuckornamenten omgifva vanligen ett midtfält
prydt med en målning med mytologiskt ämne.
Den skärpa, med hvilken formerna här framträda
i gipsen, bevisar, att arbetet icke är gjutet utan
utfördt för hand — alltså verkligt
»kalksnideriarbete». De grefliga kronorna öfver släktvapnen,
som där och hvar förekomma i dekorationen, göra antagligt, att dessa arbeten
blifvit utförda först sedan Kristoffer Gyllenstierna, 1687, upphöjts i grefligt stånd.
Man torde knappast misstaga sig, om man påstår, att italienaren Carlo Carove är
upphofsmannen äfven till denna dekoration.

Salsta. Ett tredje exempel på tessinsk arkitektur är det i Uppland, några
mil norr om Uppsala belägna slottet Salsta (se plansch), fordom Bielkesläktens
stamgods. Enligt en uppgift lät Nils Bielke († 1639) här omkring 1613 uppbygga ett
»stenhus», en bred rektangulär byggnad i tre våningar med trapptorn af vasatidens
vanliga typ. Grundläggaren af det nuvarande slottet är den nyss nämndes sonson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>