Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så godt som alla dekorativa detaljer äro här försmådda. Byggnadens
konstnärliga verkan beror uteslutande på ett ädelt jämnmått, väl afvägda proportioner.
På ett högt sockelparti med jordvåning och mezzanin följa de båda
hufvudvåningarna, skilda från hvarandra af en smal gesims och infattade af doriska
hörnpilastrar. Afslutningen mot taket bildas af en kraftig, långt framspringande gesims
buren af konsoler, i hvars nedre linie takmezzaninens fönster skära in, ett motiv
som ofta användes i den romerska arkitekturen, t. ex. Palazzo d’Aste. Det
förekommer äfven på andra af Tessins byggnader, t. ex. på hans eget hus, 20
Skeppsbron, samt å Drottningholm. Fönsterarkitekturen är sträng och enkel med
kraftiga raka krön men utan finare detaljer, om man undantager takmezzaninens med
droppar prydda omramningar. Äfven portalen är enkel med ett doriskt bjälklag
öfver rusticerade pilastrar; dess plats mellan fönstren synes likväl något för trång.
Det synes, som om konstnären tagit utgångspunkten för det nya
bankhuset från det tidigare, det 25 år förut uppförda Oxenstiernska palatset.
Fasaderna och fönsteranordningen förete en viss likhet; båda byggnaderna hafva fem
fönsteraxlar, båda en mezzanin öfver bottenvåningen. Oxenstiernska huset har en
dylik äfven mellan de två hufvudvåningarna, hvilket saknas å riksbankshuset, men
dekorationsmotivet för dessa småfönster, de doriska dropparna, återkommer i den
senare byggnadens takmezzanin. Formbehandlingen är däremot en helt annan
och har stor likhet med Nikodemus Tessin d. y:s förnämsta arbete, Stockholms
slott, och särskildt med nordfasaden och hörnpartierna därstädes. Å båda
byggnaderna saknas det för äldre svensk arkitektur utmärkande höga taket. Man
är nästan frestad att våga det påståendet, att sonen här utöfvat inflytande på
fadern. Den yngre Tessin hade just vid denna tid, 1670-talet, varit i Rom,
och man finner bland hans studier en teckning öfver ett palats vid »Campo di
Fiori» i Rom, hvilket i mycket liknar den svenska riksbanken. I alla händelser
äro dessa tre byggnader goda bevis för fastheten i de tessinska
byggnadstraditionerna.
Tessinska palatset, nuv. Öfverståthållarhuset (se plansch). Det lilla
prydliga hus, som den äldre Tessin byggt åt sig själf vid Skeppsbron (bild 108) och
som i dessa dagar (1899) kommer att skatta åt förgängelsen, var ej längre
tillräckligt för den yngres behof. Samtidigt med att han påbörjade sitt lifs storverk,
Stockholms kungliga slott, beslöt han att åt sig själf uppföra en rymligare och
mera konstnärligt utstyrd bostad. Han inköpte för detta ändamål en tomt
midtemot slottets södra sida vid slottsbacken. Köpet ägde rum den 11
september 1692.
Härefter uppgjordes ritningar och planer till den blifvande byggnaden. Af
dessa planer, som ännu till större delen finnas i behåll i Nationalmusei samlingar,
är den förnämsta daterad 1696. Under de närmaste åren fortgick bygget och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
