Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 180 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

torde i hufvudsak hafva varit afslutadt senast år 1703 (årtalet 1702 läses å
kopparsticket i Suecia), då samtliga de franska konstnärer, som biträdt vid arbetet
och samtidigt haft anställning vid slottsbygget, lämnade landet.

Bild 108. Tessinska huset, Skeppsbron 20, Stockholm; fasad åt Skeppsbron.

Efter Nikodemus Tessin d. y:s död
1728, ärfdes huset af sonen Karl Gustaf
Tessin, grefven och kanslipresidenten, som
1755 såg sig nödsakad att sälja detsamma.
Köparen, borgmästaren Kjerrman, sålde
det 1756 till rikets ständer, som samtidigt
öfverlämnade det som gåfva till prins Karl
(XIII), den andre i ordningen af
kungaparets söner. År 1773 inlöstes det af
konung Gustaf III men öfvertogs kort
därefter af Stockholms stad, som använde
det till boställe för öfverståthållaren. I
denna egenskap användes huset ännu.

I Tessinska palatset skapade
byggherren typen för ett förnämt stadshem,
värdigt och enkelt utåt, rikt och praktfullt
i det inre.

Den oregelbundna, ej synnerligen stora
tomten är mästerligt använd (bild 109).
Sedan man passerat en liten, numera
borttagen yttre gård mellan framdragna murar,
inträdde man genom en rymlig förstuga i
palatset. Åt gårdssidan framspringa låga
flyglar, som sluta i något högre paviljonger och som med bågställningar öppna
sig mot trädgården.

Dessa gårdsbyggnader innesluta ett område, som genom låga, kulissartadt
framspringande murar är deladt i en främre och en bakre gård, den främre en
blomstergård med planteringar, blomsterbroderier, springbrunn, statyer,
kolonnader, den bakre för ekonomiändamål med stall, vagnshus, m. m. Byggherrens
afsikt var att här anlägga ett »eremitage», en grotta efter mönster från Palazzo
Altieri. Hela denna anläggning, af hvars motstycken i Europa endast helt få äro
bibehållna, täflar i lärdom, smak och skönhet med de bästa italienska.

Fasaden mot gatan är enkel och står i en viss öfverensstämmelse med det
midtemot liggande slottet. Den egentliga prydnaden är den af hermer infattade
portalen, med en däröfver anbragt altan. Härtill kommer den sköna
kransgesimsen af dorisk ordning med konsoler i stället för triglyfer och däröfver en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>