Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Suecia intagna grundplanen, hvilket dock måste bero på ett misstag. År 1658
är frågan på allvar bragt å bane, och midsommardagen 1660 börjades de
förberedande grundgräfningsarbetena, hvarefter första stenen till grundvalen nedlades
den 7 augusti 1660.
Man hade dessförinnan på kungl. befallning den 30 april 1660 vändt sig till
»architekteuren» Nikodemus Tessin d. ä. med anhållan om hans biträde. Tessin,
som vid denna tid vistades på Öland i konungens tjänst i och för byggandet af
Borgholms slott, framlämnade inom en månad tre förslagsritningar, af hvilka en
utvaldes. Möjligen äro dessa teckningar desamma, som nu förvaras i
Nationalmusei handteckningssamling och som hafva en viss likhet med Kalmar domkyrka.
Arbetet honorerades med 20 dukater, och den 1 augusti s. å. antogs Tessin att
efter sin egen ritning uppföra kyrkan.
Bygget fortgick i två år, så länge de för ändamålet insamlade medlen räckte,
och man fullbordade härunder grundvalen. Men nu började svårigheterna. Genom
konung Karl X Gustafs död, den 13 februari 1660, och Roskildefreden 1658, hade
intresset för den nya stadsanläggningen minskats, på sätt och vis också de militära
skälen för densamma försvunnit, och en period följde, under hvilken staten och
staden strida med hvarandra om hvem som skall öfvertaga byggnadsbördan.
Arbetet upptogs emellertid åter 1665 och hade 1669 kommit så långt, att murarna
stodo färdiga till sin halfva höjd. Man såg sig nu nödsakad att hos Tessin
anhålla om en förenkling af ritningarna, hvilken förmodligen afsett verkets
ornamentala partier, måhända den kupolbyggnad med eller utan tambur, som borde ha
afslutat det hela. Arbetet fortgick emellertid; 1676 kunde man börja tänka på
täckningen. Af brist på medel stod byggnadsverket åter stilla, men sedan den
gamla kyrkan 1678 blifvit sprängd och Kalmar förklaradt för särskildt stift, blef
uppförandet af dess domkyrka en statens angelägenhet, medel anvisades af kronan,
och byggnadsarbetet kunde åter drifvas med större fart. Ett provisoriskt tegeltak
anbragtes, och under sommaren 1682 firades af biskop Skytte kyrkans högtidliga
invigning.
Färdig var kyrkan dock icke, och det provisoriska taket var i bristfälligt
skick, tornen, hvalfven, taklistpartierna m. m. återstodo. Byggnadsarbetet leddes
slutligen under 1690-talet af Tessins styfson Abraham Svansköld; först år 1700
var kyrkan till sina hufvuddelar fullbordad.
Tessin har i Kalmar domkyrka nedlagt resultatet af sina studier i den då
för tiden moderna kyrkbyggnadskonsten, sådan den framträdde i Italien och i
Frankrike. Återkommen 1653 från sin studieresa, fick Tessin redan året därpå sin
verksamhet förlagd till Borgholm på Öland, och han hade sålunda tillfälle att göra
sig förtrogen med byggnadsplanerna i Kalmar. Antagligen har han således tidigt
nog utarbetat sina ofvan omnämnda förslag till en kyrka därstädes. Denna utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
