Svensk byggnadskonst 1530-1760 / 185 (1904) Author: Gustaf Henrik Vilhelm Upmark - Tema: Architecture and Construction Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en kompromiss mellan centralanläggning och basilika. En gammal uppgift
förmäler, att Tessin hämtat förebilden för sin nya skapelse från en kyrka i Bologna.
Det skulle då hafva varit någon af de tre kyrkor, som under 1600-talets förra
del uppfördes därstädes af Giovanni Antonio Magenta: S. Pietro, S. Salvatore
(1605—23) och S. Paolo (1611), och då särskildt den sistnämnda, hvilken i sin
ordning kan föras tillbaka till Vignolas berömda Gesù-kyrka i Rom. Äfven med
Sorbonne-kyrkan i Paris har Kalmar domkyrka ett visst släkttycke. Samtliga dessa
visa samma kombination af långkyrka och centralkyrka som Kalmar, ehuru
systemet här i Tessins verk är mera konsekvent genomfördt.

Kring en midtkvadrat äro ordnade fyra tunnhvalf af kvadratens halfva bredd.
I vinklarna mellan dessa tunnhvalf äro insatta fyra torn af kvadratisk grundplan;
såtillvida samma plan som de flesta s. k. korskyrkor (bild 110). Men härtill

Bild 110. Plan af domkyrkan, Kalmar.

kommer nu ytterligare en förlängning till tunnhvalfven i öster och väster och
utanför hvartdera af dessa en absid, af hvilka den västra utgör ett slags förhall, den
östra innesluter högkoret.

Denna grundplan återgifves tydligt i resningen af det yttre (se plansch),
och äfven här har den italienska kyrkofasaden varit bestämmande för
anordningarna. Hufvudfasaderna äro förlagda i söder och norr, medan de båda
absiderna framspringa från gaflarna i öster och väster. De fyra tornen resa sig i
två våningar, krönta af lanterniner. Den kupol, som mellan dem borde afslutat
det hela, har aldrig blifvit utförd. Måhända är dess uteslutande den förenkling i
planen, som af borgmästare och råd begärdes.

Lika regelbunden och systematisk som grundplan och resning är
fördelningen af väggytorna. På en sockel följer en dorisk pilasterställning, som uppbär
ett högt entablement med kranslist, ofvan hvilket uppskjuta de fyra tornen och
de fyra gaflarna, samtliga indelade med joniska pilastrar. Vinklarna mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>