Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dygdens sångare - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 10
SVENSKA GESTALTER
»filosof», lyckades reda ut sin ställning och
upptogs snart helt af sin värdighet som barnafader och
äkta man.
Men under dessa händelser var det skalden
försvann. Hur gick det till? Hvar människa kan
en afton — säger Sainte-Beuve — lägga sig som
Don Quichotte och vakna på morgonen som Sancho
Pansa; det var en smula detta, som inträffade med
Gyllenborg. Hans poetiska oro och upprördhet
mojnade af, den unge moralistens ädla harm
slocknade, och fram trädde, redan innan Gyllenborg fyllt
femtio år, den typ af en borgerlig moralpredikant,
af en i sitt eget hems händelser och politik helt
uppgående husfader, som hans systerson, den unge
Johan Gabriel Oxenstjerna, kanske väl okynnigt
skildrat i sina förtjusande dagboksanteckningar.
Också systersonen känner, att Gyllenborgs poetiska
tidehvarf är förgånget. »Fåfängt säger min
morbror, att han i grefve Creutz’ sällskap ännu en gång
vill beträda sin öfvergifna skaldebana, men jag är
försäkrad, att om Apollo och alla de nio
sånggudinnorna komme hit, skulle han likafullt
öfvergifva dem för att göra dockor åt sin dotter eller
för att knyppla dagen i ända. Jag inser nog alla
min morbrors stora snillegåfvor, men en mera
uxorius vir är ej att finna.»
Senare under Gustaf III: s estetiska tid skulle
dock Gyllenborg verkligen åter bestiga skaldebanan
och åstadkomma en mängd arbeten. De falla
lyckligtvis utom denna studies ram, ty ledsamheten är
det gemensamma draget för alla dessa eljest till art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>