Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår främsta herdedikt och dess skald - II - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 10
SVENSKA GESTALTER
Det är sålunda en föga omfattande alstring
Creutz efterlämnat. Få om ens någon svensk skald
har med så ringa litterär packning vunnit ett så
stort rykte. Creutz hör till de poeter, hvilkas namn
lefver med ett enda verk. Det är Atis och Camilla,
men denna herdedikt är icke blott ett arbete af
förtrollande ungdomsfägring, den är ända till randen
bräddad af en utsökt och varm skaldeindividualitet.
III.
En berömd modern författare, som själf lika
väl skildrat och förstått det sönderslitna kulturlifvet
och den landtliga idyllen med dess lugna horisont,
George Sand, skrifver i en af sina herdeberättelser
följande: »Herdevärlden har från antikens till och
med Trianons dagar varit ett doftande Edén, hvarest
själar, plågade och uttröttade af stadslifvets äflan
sökt en tillflykt. Dikten, denna stora förskönare
och tröstare för människor, som hafva det alltför
bra, har skapat en oaflåtlig rad af herdedrömmerier.
Ofta har jag velat skrifva en bok med titeln
’herdedikternas historia’, däri jag skulle skärskåda alla
de olika drömmar om landtlig lycka, i hvilka de
högre klasserna så lidelsefullt försänkt sig.»
Öfverallt där herdedikten vidröres, i alla arbeten
öfver dess många olika former träffar man samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
