Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår främsta herdedikt och dess skald - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAR FRÄMSTA HERDEDIKT OCH DESS SKALD 11 1
tankegång. Alltid framställes herdedikten som ett
längtans och kontrastens foster. Alltid skildras den
såsom en skapelse af den öfverförfinades åtrå efter
en helare och enklare tillvaro med naturens egna
sunda vanor och jämna pulsslag, ett fantasiens alibi,
till hvilket civilisationens betyngda söka sig bort
från en öfverhettad existens’ buller, sorger och
begär, kammarmänniskans och stadsbons försköning
af lifvet under öppen himmel. Det är Faust
utanför stadsporten, som i detta klara solsken och denna
kryddade luft blygs för sina insjunkna kinder och
sina bleka händer och drömmer sig bort från
studiecell och stad, bort från tankens och lidelsens oro
till landtmannens primitiva lifskamp och herdens
naturlif.
Det historiska studiet bestyrker sanningen af
denna åskådning. Herdedikten är äfven i den
tidigaste uppenbarelse vi känna den, barn af ett i
bildning och förfining långt framskridet, redan trött
kulturskede. Den är barn af den alexandrinska
tidsåldern, då den helleniska odlingens långa,
praktfulla aftonrodnad lyste öfver världen, och den
moderna människotypen för första gången utbildades.
Det gamla Greklands poesi visste ej af denna
medvetna och känslofulla naturkärlek. I den äldsta stora
hellenska dikt som finnes, skildrande landsbygdens
lif och jordens saga under årstidernas växling,
Hesiodos’ vördnadsvärda »Verk och Dagar», är naturen
sedd från dess egna arbetares och daglönares
synpunkt, framställd med det kärfva allvaret hos en
landtman, hvilkens hår grånat och hvilkens rygg
böjts öfver plog och yxa under dagligt besvär för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
