Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår främsta herdedikt och dess skald - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
SVENSKA GESTALTER
Dylikt och mera till, som blefve tröttsamt att i
smått uppvisa, är gammal litterär ornamentik. Man
skulle af detta lätteligen kunna förledas att tro, att
Atis och Camilla vore en lärd och liflös skapelse.
Ingenting är falskare. För att vara ett sent skott
af ett urgammalt träd, är denna herdedikt
förunderligt frisk. Creutz förstod den transmutationens
hemlighetsfulla konst, hvarigenom gamla element
omsättas och bli nya. Ett enda exempel må visa detta
och varda utgångspunkten för ett försök att tolka
diktens tjusning. Jag tager den redan vidrörda
scenen, då Atis och Camilla efter att ha trott sig döda
vakna till lif i hvarandras armar. Motivet är från
Astrée, och sannolikt har Creutz haft i minnet
La Fontaines behandling i sitt herdedrama »Astrée»
från 1691.
I det franska stycket tolkar Astrée på följande
vis sin lycka:
Qui me ramène au jour? et d’oü vient que je vois
l’ombre de Céladon se présenter à moi?
Mes yeux ne trompent-ils ? Son ombre, c’est lui méme.
Quoi, je reverrois ce que j’aime.
Hélas, il a perdu le jour.
Vains et trompeurs démons, rendez-le à mon amour!
Il ouvre enfin les yeux I il reprend tous ses charmesl
Det är en af den franska versens stormästare,
som talar, och dock, hur tomt och kallt verka icke
dessa rader mot Atis’ naiva jubelrop:
Camilla är det du, som mina ögon se?
Camilla är det dig, som jag i famnen trycker?
Säg, hvilken Gudamakt, dig från de döda rycker?
Camilla lefver du, och lefver du för mig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
