Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vår främsta herdedikt och dess skald - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAR FRÄMSTA HERDEDIKT OCH DESS SKALD 137
Det är med en sådan ström af ren känsla,
som Creutz förnyar herdediktens sütna motiv. Man
läse till exempel hans målning af Camillas bad i
källan. Hvarenda herdedikt har en liknande.
Föreställningen är tydligen manliga pennor kär. En af
rokokons små franska vitterlekare, de Pezay, har
af ämnet gjort en hel liten diktning, som utkom
ungefär samtidigt med Atis och Camilla, »Zélis au
bain», och i nästan snarlika ordalag skildrar
fransmannen sin Pygmalionförtjusning i sin modell:
Dess lif, dess fina växt, min pensel stanna här,
jag själf af lågan tärs och ren förtjusad är.
Den stora skillnaden är blott, att i stället för
fransmannens beräknade lystenhet har den svenske
skalden en sinnlig förtrollning, som är oskuldfull
i sin vårlek.
Lefvande intryck föryngra så ständigt verket.
Bäst som man står i det konventionella Arkadien,
lyser öfver landskapet Mälardalens ljusa
försommarfägring :
Den svala nattens dagg, som sig till blomstren sänkt
har på de späda blad en mängd af pärlor stänkt. —
En samlad balsam sprids att sig med luften blanda,
och förs i hvirflar kring af morgonvädrens anda.
Ren svärma luftens folk kring deras gröna hus,
och stämma deras sång ihop med aspars sus.
Hvem känner ej i detta ett uppsvenskt
landskap med sitt aldrig afstannande lyriska spel af
sång och sus, så främmande för söderns plastiska
och linjelugna natur. Ännu mer har Creutz lyckats
förläna herdediktens erotiska innehåll ett flöde af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
