Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Den tiden är nu inne, då en vänskap kan bindas emellan danska och svenska folket.
Och härvarande svenskar hafva arbetat deruppå. Generalkonsul Grill likaså. Ett
sällskap, kalladt det nordiska, är här börjadt af legationssekreteraren Heidenstam. Danskarne
hade dragit sig undan, men ett klokt uppförande af svenskarne har återfört dem. Baron
Silfverhjelm, som mer än jag egt tid att befatta sig dermed, har mycket bidragit dertill.
Vår prest har understödt honom, och alla svenskar hafva så uppfört sig att danskarne
visa sig vara högst nöjda med dem. hvilket de vid flera tillfällen förklarat.»
Huru det sedan gick med detta svensk-danska sällskap är icke
bekant. Det lilla brevskrivaren här meddelar tyckes antyda, att det
icke utvecklats utan slitningar, således på samma sätt som senare,
då skandinaviska »bröder» sökt samarbeta. Svårligen torde det i
varje fall ha överlevt det följande decenniets krigiska förvecklingar,
men det visar under alla förhållanden, att åtminstone i trängre kretsar
skandinaviska känslor började uppspira. Samma år, som detta brev
skrivits, vistades Franzén någon tid i London, en av de första, som
strängat sin lyra för skandinavismen. Det var 1795, som han skrev sin
berömda dikt: Svenska sånggudinnan till den danska.
Den beröring mellan Sverige och England, som på detta sätt
utvecklat sig under 1700-talet, fortsattes på olika sätt under det följande
seklet. Under Napoleonskrigen fick den engelska handeln på Sverige
en rent av abnormt stegrad utveckling, och åtminstone ett decennium
framåt härskade i hemlandet engelska moder och engelska seder, fast i
mycket vid denna tid inflytandet från Tyskland på allvar började göra sig
gällande. Herrarna gingo i Wellingtonstövlar, och damerna drucko
sitt te vid kinesiska porslinsbord efter engelskt mönster, och överhuvud
är det vid denna tid som begreppet engelsk komfort börjar tränga
igenom i svenska köpmanshem (särskilt de göteborgska) och på svenska
herrgårdar.
När man kommer fram på femtio- och sextiotalen, förefaller
det, som om intresset för England åter befinner sig i stigande
i Sverige. Dessa decennier, Viktoriatiden, betecknar också en
höjdpunkt av makt och välmåga för det brittiska riket. Det njuter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
