Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning. Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frukterna av en lång och rik kulturutveckling. All världens håvor
strömma till dess hamnar och mottagas med öppna armar — det är
frihandelns glansperiod. Lika liberalt mottager man främlingar från alla
världens kanter — icke som nu efter kriget, sedan kanske ett visst
preusseri inträngt även i det engelska regeringsmaskineriet, misstroget
granskande och passviserande. England var i detta ögonblick jämte
Schweiz och Holland det friaste landet på jorden, en asyl för
politiska flyktingar, ett land dit många begåvo sig för att avyttra sina
varor, göra sin duglighet gällande, förtjäna pengar.
Det är därför icke underligt, att vid denna tid svensk företagsamhet
på olika sätt gör sig gällande i det stora imperiet. Arbetare, särskilt
skräddare och skomakare, begåvo sig i stora skaror till London, lockade
av de höga arbetslönerna och för att förkovra sig i sitt yrke; London
har ju länge varit normgivande för herrmoderna. Köpmännen kommo
och öppnade stora kontor för svenska stapelvaror som järn och trä.
Och för ingeniörerna var England, vars maskinindustri vid denna
tid ännu var den förnämsta i världen, ett verkligt eldorado. Många,
som i hemlandet ej kunnat förverkliga sina högtflygande planer, fingo
här användning för sin duglighet, sin pålitlighet och idérikedom. Den
svenska gymnastiken blir vid denna tid en fast institution i England.
I alla större städer vinner den svenska sjukgymnastiken, särskilt sedan
den geniale Henrik Kellgren grundat sitt institut i London,
anseende som den förnämsta i världen. Konstnärer som Marcus Larsson,
A. H. Hägg, Anders Zorn, Egron Lundgren m. fl. slogo sig för kortare
eller längre tid ner i London, om också Paris, då som nu, utövade en
större dragningskraft på artister och esteter.
Bland de ingeniörer, som vid denna tid kommo till London, intager
kammarherre Thorsten Nordenfelt en framskjuten plats i koloniens
historia. Han var nämligen icke endast en idérik, företagsam och
framgångsrik man utan även en i ovanligt hög grad vänsäll och
hjälpsam natur. Han slog sig först ned i London (1862) som agent för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
