Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungl. M:ts beskickning. Knut Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid åt flere olika håll. Intresset synes härvid närmast ha riktat sig
söderut, och »agenter», »kunskapare», »legater» eller vad nu
benämningen må vara, underhöllos i de fria Hansestäderna och vid flera av
de tyska hoven. Uppenbarligen spelade Gustav Vasas giftermålsförbin
delser en viktig roll vid inledandet av denna diplomatiska verksamhet.
Vad England beträffar, låg detta land i det stora hela utanför den
svenska intressesfären. Handelsförbindelserna började emellertid
under denna tid bli livligare, och i ett brev till den engelska regeringen
av den 22 maj 1548 finna vi Gustav Vasa föreslå öppnandet av
underhandlingar i och för avslutandet av en handelstraktat, en hänvändelse,
som från engelsk sida mötte ett gynnsamt svar. Något resultat synes
emellertid ej nu ha uppnåtts, eftersom förslaget senare kommer tillbaka.
I slutet av 1550-talet synes en svensk minister för en kort tid ha varit
installerad i London. I en av prins Eriks många friarebrev till
prinsessan, sedermera drottning Elisabeth, daterat den 12 juni 1559, talas
nämligen om en »resident Ambassadör», och senare i samma brev
nämnes den såsom prins Eriks lärare bekante Dionysius Beurræus
»legatus perpetuus ». Från denne förste svenske minister i London ha
emellertid inga skrivelser i denna hans egenskap bevarats, och
anordningen var av allt att döma helt tillfällig. Uppenbarligen ansågos
hans tjänster ej tillfyllest för de delikata förhandlingar, som pågingo,
ty två stora och dyrbart utrustade ambassader avgingo från Sverige
till England (1559 och 1561) för att bringa giftermålsaffären till
slut — som vi veta med negativt resultat. De svenska utskickade,
oerfarna i fråga om internationellt umgänge, ådrogo sig, om vi få tro
engelska vittnesbörd, ej ringa löje vid det engelska hovet; det berättas
sålunda, att aktörerna vid hovteatern vid sina föreställningar ohöljt
karrikerade de svenska gästerna och detta t. o. m. i deras egen närvaro.
Erik XIV var, i motsats till fadern, livligt intresserad av
förbindelserna med utländska hov. I det svenska riksarkivet förvaras en
handling, betitlad »Register opå alle kundtscaffter szom både her inrijkes
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
