Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungl. M:ts beskickning. Knut Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
het, som han förvärvat genom gifte med en rik engelsk köpmansdotter
vid namn Bulkeley, nedlade han delvis i en med tiden mycket dyrbar
konstsamling. Liksom Nolcken anpassade han sig i mycket efter
engelskt levnadssätt. Efter sin rapell hade han bosatt sig på godset
West Wickham, tidigare i lord Chathams ägo och bekant såsom den
plats, där William Pitt föddes. Hans barn, ehuru uppfostrade i
England, trädde i svensk tjänst, och en av dem blev sedermera liksom
fadern svensk minister i London.
Nästa ombyte på ministerposten kom 1818, då den unge friherre
Gustaf Stierneld1 kallades att förestå beskickningen. Vid sin
utnämning endast 27 år gammal torde han ha varit den yngste diplomat, som
i egenskap av envoyé förestått Londonbeskickningen. Utan att kunna
anses såsom någon mera framstående begåvning var Stierneld
otvivelaktigt en duglig och kunnig ämbetsman. Hans namn är nära
förknippat med Sveriges inre historia under mitten av 1800-talet, medan hans
tidigare diplomatiska verksamhet lämnat mindre spår efter sig. Det
var under hans ministertid, som den ledsamma Bodö-affären
avhandlades mellan de svenska och engelska regeringarna, en affär, som slutade
med en av de mest oförtjänta diplomatiska förödmjukelser Sverige
någonsin varit utsatt för. En engelsk köpman lyckades här förmedelst
förfalskade dokument och ett fräckt uppträdande så dupera sin
regering, att denna begärde och tilltvingade sig ersättning för att bemälde
kapten i den norska handelsstaden Bodö brutit sig in i packhusen och
där bcmäktigat sig av tullen beslagtaget smuggelgods. Det vore orätt
att i detta olyckliga mellanh avande lägga den huvudsakliga skulden
på Sveriges minister i London, men säkert är, att varken vår
utrikes-ledning eller vår diplomati helt kan fritagas från att ha misskött affären.
Ett annat exempel på huru vår representation i London under denna
tid knappast var så väl utrustad, som önskligt hade varit föreligger i
påståendet hos en dåtida engelsk författare, att han förgäves vänt sig
1 Utrikesminister 1838—44 och 1848—56.
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
