Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Adjektivens komparation - Räkneorden - Pronomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Räkneor den. – Pr on om en. 21
Anm. 1. Adjektiv på -a samt tonlöst -el, -en och -er utstöta
vid gradförhöjning positivens ändelsevokal, t. ex. stilla, still-are, still
ast, ädel, ädl-are, ädl-ast, mulen, mulnare, muln-ast, vacker, vackr-are,
vackr-ast.
Anm. 2. De flesta adjektiv på -a och -isk och alla adjektiv på
-ad samt participen kompareras genom användande af adverbet mera
och mest, t. ex. mera grannlaga, mera nitisk, mest renhjertad, mest
älskande. Vissa adjektiv sakna jemförelsegrader på grund af sin be
tydelse, t. ex. höger, venster, och flera sakna en eller annan grad,
t. ex. få, färre, efterst.
Räkneorden
äro adjektiv och af två slag: grundtal och ordningst al.
Grundtal utmärka: huru många och äro: en, ett, två, tre,
fyra, fem, seæ, sju, åtta, nio, tio, elfva, tolf, tretton, fjorton, femton,
seæton, sjutton, aderton, nitton, tjugu, trettio, fyrtio, femtio, sextio,
sjuttio, åttio, nittio, hundra, tusen, million o. s. v.
Ordningstal utmärka: h vilken i ordningen och äro: för
sta, andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde, nionde, tionde,
elfte, tolfte, trettonde, fjortonde, femtonde, sextonde, sjuttonde, ader
tonde, nittonde, tjugonde, tjuguförsta, trettionde, trettioförsta, fyrtionde,
fyrtioförsta, femtionde, femtioförsta, hundrade, hundraförsta o. s. v.
Anm. 1. I vissa talesätt nyttjas tu i st. f. två, t. ex. klockan tu;
ett, tu, tre, o. s. v. I st. f. två, tre nyttjas stundom tvenne, trenne
samt, då man vill utmärka bestämda föremål, båda, begge, beggedera.
Anm. 2. Vid sammansatta ordningstal sättes första talet såsom
grundtal och endast det andra såsom ordningstal, t. ex. tjuguåttonde,
trettioandra, femtiosjette, o. s. v. (icke tjugondeåttonde o. s. v.).
Pronomen.
Pron om en (ersättningsord) är ett ord, som brukas i st. f.
ett nomen. Pronomen är af seæ slag, nämligen:
Personligt: jag, du, han, hon, vi, I, sig;
Possessivt: min, din, sin, vår, eder;
Demonstrativt: den, det, denna, detta;
Interrogativt: hvilken, hvad, ho, hvem;
Relativt: hvilken, som;
Obestämdt (in definit): en, man, någon, sjelf, ingen m. fl.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
