Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1924—25 av Bertil Nyström - 2. Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Bostadsfrågan.
Alltsedan världskrigets slut hava i flertalet länder
bostadshyrorna företett en utveckling, som rätt mycket avviker från övriga poster
på hushållsbudgeten. Detta förklaras därigenom, att åtminstone under
krigsåren och den närmaste tiden därefter man tillämpade offentlig
hyresreglering i det medvetna syftet att icke låta bostadshyrorna följa
levnadskostnadernas allmänna stegring. Avståndet mellan hyror och
andra pris har emellertid varit mycket växlaode i olika länder och
vid olika tidpunkter. Medan i länder med stabil valuta differensen
aldrig blev så stor, utgjorde i stater med starkt försämrat
penningvärde, såsom t. ex. Tyskland och Österrike, hyran icke en hundradel
av livsmedelsbudgeten, när inflationen nådde sin höjdpunkt. Sedan
penningvärdet i dessa länder stabiliserats och hyresregleringen lättats
eller på sina håll helt avskaffats, började emellertid även i dessa
länder bostadsprisen så småningom närma sig den allmänna prisnivån.
Det nuvarande läget illustreras genom nedanstående tabell, vilken anger
indextalen (juli 1914 — 100) för a) bostadshyran, b) samtliga
levnadskostnader:
1 Sverige Norge Danmark Finland Tyskland Frankrike England Förenta staterna Kanada
a) 186 179 178 1,266 80 200 147 168 143
b) 176 259 219 1,194 136 390 173 173 146
a) i % av b) 105.7 69.i 81.3 106 o 58s 51.3 85.o 97.i 97.9
Bortser man från Förenta staterna och Kanada, där offentlig
hyresreglering antingen varit helt okänd eller blott betecknat en rätt
betydelselös episod, och riktar uppmärksamheten på de i tabellen
upptagna europeiska staterna, åtskilja sig Sverige och Finland från de
övriga därigenom, att bostadshyrorna där stegrats mera i pris än övriga
livsförnödenheter. Såsom omtalades i föregående årgång av denna
kalender (sid 222), voro dessa länder de första och hittills de enda, vilka
givit bostadsmarknaden helt fri från kristidens tvångsreglering. Den
starka hyresförhöjningen, vilken motiveras av att även
byggnadskost-naderna stigit mer än prisnivån i allmänhet — för Stockholms del lära
de nu ligga c:a 115 % över 1914 års nivå — utgör givetvis en nackdel
med denna reform. En fördel är däremot den stimulerande inverkan
hyresmarknadens frigivning haft på hela bostadsproduktionen. Detta
kan avläsas i nedanstående tabell, som är grundad på socialstyrelsens,
Sveriges samtliga c:a 275 städer och stadsliknande samhällen
omfattande årliga bostadsproduktionsstatistik:
Årligen tillkomna bostadslägenheter.
1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921 1922 1923 1924
antal 8,594 7,488 5,132 5,754 6,818 5,203 4,915 4,524 6,365 6,360 9,461 11,901
index 100 87 60 67 79 61 57 53 74 78 110 139
Årligen tillkomna rum (boningsrum och kök, »eldstäder»),
antal 28,055 25,30417,11118,24019,168 14,171 14,36014,412 19,840 21,912 34,006 39,292
index 100 90 61 65 68 51 51 51 71 78 121 140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
