- Project Runeberg -  Svenska kalendern. En årsbok för alla / 1926 /
209

(1905-1961)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1924—25 av Bertil Nyström - 2. Bostadsfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Även om man tager hänsyn till, att stadsbefolkningen under
perioden ökats med i runt tal 100,000 hushåll eller vid pass en fjärdedel,
utvisar de båda sista årens bostadsproduktion en livaktighet, som väl
kan mäta sig med förhållandena före kriget. Allt talar också för
sannolikheten av, att bostadsproduktionen innevarande år icke skall bliva
mindre än fjolårets. De senaste årens stora bostadstillskott torde
jämväl ur social synpunkt vara värdefullare än förkrigsårens, särskilt
därigenom att det i vida större proportion än förr utgöres icke av
lägenheter i hyreskaserner utan av villor och stugor i städernas omgivningar
och i särskilda »trädgårdsstäder». Till denna egnahemsrörelsens
kraftiga utveckling ha goda handtag givits av såväl staten som
stadskom-munerna genom markupplåtelser, billiga byggnadslån och, då
bygg-nadskostnaderna lågo som högst, direkta subventioner för dessas
nedskrivande. Under åren 1917—1924 disponerades såsom statsbidrag 17.5
milj. kr. samt såsom lån 55.s milj. kr. Härigenom åstadkommos 7,845
byggnadsföretag (varav 6,910 egna hem) till ett sammanlagt värde av
229 milj. kr. Husen, vilka inrymde 19,308 lägenheter med tillhopa 58,642
»eldstäder», beräknas ha gett bostad åt minst 77,000 personer

Ser man blott på de senaste årens livliga byggnadsverksamhet,
får man dock en alltför gynnsam bild av bostadsfrågans läge i vårt
land. Att verklig bostadsnöd alltjämt består, belyses därigenom, att
husvilla i ganska stor utsträckning måst av myndigheterna
omhändertagas och provisoriskt inhysas i ett tjugotal större städer. Antalet i
nödbostäder inhysta utgjorde:

Oktober 1923 Oktober 1924 April 1925
Antal Antal Antal Antal Antal Antal
orter familjer orter [familjer orter familjer
Stockholm, Göteborg
och Malmö . . . 3 993 3 796 3 628
Övriga städer med
över 10,000 inv. . 20 619 20 753 17 670
Tillhopa 23 1,612 23 I 1,549 20 1,298

Antalet städer med av kommunen omhändertagna husvilla har
sålunda från oktober 1923 till april 1925 minskats med tre, under det
att antalet provisoriskt inkvarterade familjer nedgått med c:a 300.
Antalet husvilla personer utgjorde 1923 ungefär 7,800 och 1925 c:a 6,100.

Sålunda kvarstår det faktum, att bostadslösheten, i den låt vara
något osäkra och växlande utsträckning den kommer till synes uti
antalet av kommunalmyndigheterna omhändertagna husvilla, endast
nedgått med c:a 20 % sedan tiden för hyresregleringslagstiftningens
upphävande. Förklaringsgrunden härtill må sökas dels uti förändringar i
befolkningens ålders- och hushållssammansättning samt
ekonomisksociala struktur, vilka framkallat ett avsevärt större behov av särskilt
smålägenheter än vad folkökningen i och för sig kunde synas
motivera, dels däruti att den genom hyresregleringen i sex års tid
upphävda, eljest ständigt fortskridande anpassningsprocessen mellan
hyresgästernas ekonomiska villkor samt bostädernas art och prisläge sedan
1 oktober 1923 ännu ej hunnit fortskrida så långt, att icke bostadsfrågan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenskaka/1926/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free