Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nya lagen om arv av Åke Holmbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1921, mycket ringa omfattning, varför, då fråga är om äktenskap som
nyss nämnts, delningen till hälften var mellan den dödes arvingar och
den efterlevande kommit att i regel omfatta hela boet. Till den del,
som tillföll den döde makens arvinge, fick den efterlevande maken,
trots att han icke var den dödes blodsfrände, verklig arvsrätt. Den
efterlevande maken ställdes alltså in i raden av den dödes arvingar.
Den nya arvslagstiftningen har i fråga om den efterlevande makens
rätt byggt vidare på de sålunda genomtörda grundsatserna.
Vid delning av makarnes bo äger den efterlevande att, om boet
räcker, städse uttaga egendom till så stort värde, att den (jämte
eventuellt honom tillkommande enskild egendom) uppgår till 3,000 kr. Denna
regel är naturligen av särskild betydelse, då boets tillgångar äro ringa.
Om mannen är död och boets värde är 4,000 kr., får hustrun först
3.000 kr., varefter övriga 1,000 kr. tillfalla mannens arvingar.
De arvingar, vilka närmast taga den dödes lott, äro naturligen
såsom enligt den äldre rätten hans barn och övriga bröstarvingar. I
följd härav medför den nya regeln om den efterlevande makens rätt
att före skiftet uttaga egendom till 3,000 kr:s värde tydligen, att den
efterlevande maken fått bättre ställning på bekostnad av barnen. Man
har emellertid velat låta den nya regeln gälla blott i förhållande till
makarnes gemensamma barn. Skulle den döde maken hava barn i ett
tidigare gifte eller sådant barn utom äktenskap, vilket är berättigat till
arv eller underhållsbidrag efter honom, har den efterlevande maken ej
nyssnämnda rätt att uttaga egendom till 3,000 kr s värde före skiftet.
Skulle den döde icke efterlämnat bröstarvingar, inträder den
efterlevande maken såsom arvinge till den döde och får alltså hela boet.
Genom denna regel bliva tydligen för framtiden inbördes testamenten
mellan barnlösa makar onödiga. Med den egendom, make erhållit
såsom arv, kan han göra vad honom lyster, men efter hans egen död
inträder en särskild regel. Om vid den sist avlidne makens död den
först avlidnes fader, moder, syskon eller syskons avkomling ännu lever,
taga de personer, som då äro närmast till arv efter den först avlidne,
del av den sist avlidne makens bo. I regel är denna del hälften av
boet, men hänsyn skall tagas bl. a. till å ena sidan om den sist
avlidne maken genom gåva eller annan jämförlig handling utan
tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar minskat sin egendom, och
å andra sidan om den sist avlidne erhållit egendom i arv, gåva eller
testamente eller om boets förkovran härrör från förvärvsarbete, som
efter den först avlidne makens död drivits av den efterlevande.
Ett par exempel skola åskådliggöra dessa regler.
Antag, att mannen dör 1930 samt att boet då innehåller 50,000 kr.
Vid skiftet erhåller mannens arvingar 25,000 kr. samt hustrun 25.000 kr.
Då mannen ej efterlämnat bröstarvingar, tager hustrun såsom arvinge
till mannen även den del av boet, som tillskiftats hans arvingar.
Hustrun dör 1940 men efterlämnar blott 20,000 kr., enär hon dels varit
tvungen att använda 15,000 kr. till sitt underhåll och dels skänkt bort
15.000 kr. Vid hustruns död leva barn till mannens syskon. Dessa
taga då dels 10,000 kr. och dels 7,500 kr., vilken sistnämnda summa
motsvarar vad de förlorat genom att den efterlevande hustrun skänkt
bort egendom. Däremot få de ej ersättning för vad hustrun använt för
sitt eget underhåll, och hustruns arvingar taga därför 2,500 kr.
Antag, att hustrun dött 1932, att boet då haft ett värde av 20,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
