Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social krönika 1929—30 av Bertil Nyström - 1. Olika löneläge inom jordbruk och industri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förändringar 1 jordbrukets lönenivå åren 1913—1929.
Av intresse vore att kunna jämföra lönestandarden för jordbrukets
lejda arbetare med inkomstförhållandena för småbönder, småbrukare
och andra jordbrukets »arbetare på egen risk». Tyvärr måste man
alltjämt beklaga den betydande brist i vår samhällskunskap, som ligger i
ofullständig siffermässig kännedom om, huru hela den stora svenska
bonde- och småbrukareklassen lever och verkar. I fråga om denna
samhällsgrupp utgöres det f. n. tillgängliga statistiska materialet
egentligen blott av något hundratal genom lantbruksstyrelsens försorg
bearbetade och publicerade bokföringsresultat från gårdar i mellersta
Sverige och övre Norrland. Enär emellertid statistiken utarbetats efter
samma grunder under ett tiotal år, synes man kunna erhålla en
någorlunda allmängiltig bild av inkomstutvecklingen för nämnda grupper av
jordbrukare genom att år för år sammanställa de publicerade
uppgifterna om å ena sidan den skuldfria inkomsten, d. v. s. summan av
jordbrukets nettoavkastning och i driftkostnaderna inräknad ersättning för
familjens arbete, å den andra arbetsinkomsten, varmed förstås
skillnaden mellan den skuldfria inkomsten och normala ränteanspråk på
lantbrukskapitalet (efter 5 å 6 proc.). Under de för jordbruket
gynnsamma åren 1918—20 höll sig småbrukens driftöverskott vid i
genomsnitt 3,500—4,000 kr. per hushåll, medan familjens arbetsinkomst
uppskattades c:a 1,000 kr. lägre. Under de senaste fem, sex åren har
däremot medelinkomsten sjunkit till hälften eller tredjedelen av dessa
belopp, vilket gjort läget kritiskt särskilt för det stora antalet skuldsatta
jordbrukare. I genomsnitt för åren 1923—28 beräknas den årliga
arbetsinkomsten för småbrukare till 1,358 kr. i mellersta Sverige och 1,026 kr.
i övre Norrland, medan för småbönder med 10—25 ha åker
medelinkomsten uppskattas till resp. 1,535 och 1,302 kr. Beräknas den normala
arbetslönen per mandagsverke till 4 å 4.?o kr. (jfr ovan), skulle de faktiskt
utförda arbetsprestationerna motiverat arbetsinkomster om resp. 1,559
och 1,561 kr. per småbruk och resp. 1,914 och 2,047 kr. per bondebruk.
Jämföras dessa lönesiffror med dem, som nyss meddelats för den verkliga
arbetsinkomsten, finner man, att denna vid de mellansvenska jordbruken
utgjort omkring 4/5 och vid de norrländska ej mer än 2/3 av den
beräknade normallönen. I st. f. 4 å 4 «o kr. per fullgott dagsverke har alltså
medelförtjänsten blivit 3.so resp. 2.75 kr. Ehuru växlingarna från dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
