Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 213 —
smugit kring stammen i motsatt riktning, fattade henne
om lifvet.
»Alt smyga sig så där bakifrån, är, då alls icke
ridderligt», sade hon rodnande, i det hon förlägen tog
Svenske under armen.
Baronen endast höjde på axlarna med liknöjd min
och vände om för att ställa sig framför paren.
»Men kusin Ulrika sprang ju själf dit bort för
alt leka smyggömma», sade Svenske förlägen, då de
ställde in sig i kolonnen.
»Vi damer böra väl hafva någon företrädesrätt
för våra stora panierers skull > ...
Ulrika!» hördes i detsamma moderns stämma.
»I-Ivein ropar? — Ack mamma! —att leken skall
taga så snart slut!»
»Friherrinnan väntar i löfsalen», sade Laforme, som
närmade sig.
»Stor generalorder — men vänta mig kusin»,
hviskade hon förtroligt åt Svenske, »jag kommer strax
tillbaka. Men på inga villkor vill jag springa med
baronen! — Fi donc att se så liknöjd ut, då han vardt
öfvervunnen.»
»Ulrika, mon ånge!» började friherrinnan då Ulrika
ännu var ett godt stycke från henne, i det hon, väpnad
med luktflaska, soltjäder och réticule, trädde ut ur
löfsalen. — »Vi skola snart tänka på affärd. — Stackars
Liewen har ondt i sin fot! — Men hur kan mon ånge
visa en sådan brist på èducation?», tillade hon i lägre
ton, då Ulrika kommit fram till henne. »Kusin
Meijersdorff var verkligen i hög grad moquerad under
hit-färden och sade mig att det var mer än vanlig
likgiltighet, som du visade honom. Och nu lämnade du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
