— 373 — »Mes amis», inföll Lagercrantz allvarligt, »intet skämt!... Stenflycht har endast tolf fritafflar och 4,000 plåtar till pensioner och...» » Gruner har, par dieu, endast råd att hålla fem af de förra», inföll Meijersdorff. »Och sju måste det vara för att kunna räcka till för hela adeln.» »Meijersdorff har måhända rätt», återtog Lagercrantz. — »Men en annan nyhet, mes amis? Lanmary har vunnit kungen för partiet. Jo, som jag säger! Han har tagit honom, tack vare sina förespeglingar om suveräniteten och arfsrätt åt grefvinnan.» »Måttlig vinst», inföll Marks von "Wurtemberg torrt. — - Grüner åter har hela bondhopen på sin sida.» »Stenflycht. har äfven sörjt för att sådant folk inte skola felas vid våra bord. Sexton till aderton kuvert serveras dagligen för medlemmar af det hedervärda borgarståndet.» »Par ma foi — fort bien!» ropade några af de yngre. »En skål för chefen!» »Bönderna», inföll Marks von Würtemberg, »skrika dag ut och dag in på generalernas afrättning och danska kronprinsens utväljande. De hafva nog med biskopar förut, säga de, och vilja icke höra talas om Eutin. Till och med soldatesken är orolig. Sörm-ländingarne ha slagit ihjäl en löjtnant, som skulle föra dem från trossboden.» »Ja, må det jäsa», sade Lagercrantz och gnuggade sina händer. »Valde vi tronföljare endast för att köpa fred för några lumpna bönders skrik och hotelser, vore vi väl de uslaste trälar på jorden och hade förspillt Göta och Svea mäns forna ära och anseende. — Lika väl sätta riket på auktion!.. . Ett val som uppoffrar vår frihet må man gärna uppskjuta, ja