Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 396 —
tru! Damen skall göra chainet. .. Passa nu på finten
mes amies, den vackra lilla förtjusande finten ...»
Ett skri, vildt och skärande, ljöd från de inre
rummen och kom de närvarande att ett ögonblick stanna
på sina platser. Laforme, som tycktes ha de
svagaste nerverna, var nära att genom ett falskt steg
falla omkull. Prosten åter, som, tack vare den mjuka
länstolen, varit på god väg att komma i sömn, reste
sig så häftigt att han var nära att slå omkull tebordet,
som höl! på att dukas.
»Hvad var detta nu igen», sade friherrinnan, sedan
hon hämtat sig. »Jag tyckte alldeles att det lät som
Ulrikas röst.»
»Att det nu var något, kunde jag bestämdt höra»,
sade fröken Liewen lyssnande. »Hvad är klockan,
kusin Laforme?»
»Elfva», sade friherrinnan i det hon såg på
pendylen.
»Då skola vi minnas denna timmen. Det hade
säkert något att betyda», sade fröken Liewen, i det
hon ryste till.
»Varsel och syner, föra alltid något med sig», sade
prosten högtidligt. »Vår Herre låter icke sina barn
fara vill utan att under stundom låta dem märka sin
mäktiga hand.»
»Parbleu, mina damer, och till och med ni, ers
vördighet, synas ju vara helt consternerade af denna
bagatellen», sade Laforme, under det han återtog sin
teatraliska ställning på golfvet. »Hvilken superstition
att tro på andar och spöken!»
»Kanske något händt Ulrika?» utbrast friherrinnan
oroligt.
»Ah, nu vet jag hela historien», återtog Laforme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>