- Project Runeberg -  Den svenska nykterhetsrörelsen : kort historisk framställning /
8

(1893) [MARC] Author: Johan Bergman - Tema: Temperance, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rusdrycker och nykterhetssträfvanden i äldre tider - Forntid och medeltid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3 ' i urgammal tid. Det folk Pyteas hörde omtalas måste hafva varit bronsålderns skandinaver. Från järnålderns tid har man flerestädes i den skandinaviska norden funnit tillblandningsskålar eller s. k. kraterer med tillhörande skopor och silar af alldeles samma art, som de man känner från den grekiskt-romerska världen. Man har häraf dragit den slutsatsen, att järnålderns nordbor jämte andra varor, som de förskaffat sig från det romerska rikets område, äfven hemfört sydländskt vin. Äfven andra skäl tala för samma antagande, och det är därför mycket troligt, att våra förfäder icke visat samma nykterhetsinträssen som Cæsar förmäler, att sveverna, ett forntyskt folk, ådagalagt: dessa skulle hafva förbjudit köpmännen att införa vin i landet, emedan de fruktade att denna dryck skulle försvaga deras arbetskraft och förvekliga dem. Att lystnaden efter vin hos nordmannatågens svenskar varit stark, framgår bland annat däraf, att vikingafärdernas riktning stundom lär hafva bestämts af vintillgången i de sydliga länder, dit färderna utsträcktes. Att dryckeslag hos järnålderns svenskar varit vanliga och betraktats som kära nöjen, kan man ock förstå däraf, att i de många från denna tid härrörande grafvar, som öppnats och undersökts, en mängd dryckeshorn och dylika ting påträffats. Man plägade nämligen nedlägga i grafven sådana föremål, som särskilt varit den döde kära. Att i ett andedrag tömma väldiga horn ansågs för en mannabragd. I Eddan och fornsagorna finnas olika maltdrycker nämda. Öl, maltsjö, mjöd eller hvad de olika slagen kallas, alla äro de mer eller mindre en gudadryck. Huru allmänt bruket var eller åtminstone blef, röjes af det fornsvenska språkbruket att med ordet öl bilda sammansättningar, med hvilka familjehögtider, gillen, gästabud af de mäst olika slag betecknades. I medeltidsskrifter från 12:e till 14:e århundradet talas om ölstämma, om barns-, bryllups-, budh-, utfæsti- och ærfda-öl. Men meningarna om dryckens förträfflighet blefvo ej obestridda. I den ofvan nämda “den höges sång“, ett gammalt kväde från den grå forntiden, upptecknadt på Island omkring år 1100 och så högt ansett, att det af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Oct 22 02:43:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svenykter/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free