VÅRT ÅRHUNDRADES NYKTERHETSSTRÄFVANDEN. 21 Sverge och beredde mnykterhetsrörelsen en storartad an- slutning, på samma gång som den skaffade talaren många fiender, till och med så hätska, att flera försök att lön- mörda honom gjordes. Öfver allt strömmade tusental, höga och låga, till de kyrkor och skolsalar, där Wieselgrens stämma ljöd. Det var också ord och inga visor, Wieselgrens tal. Det gick med hänförelsens glöd öfver hans läppar; det gick ock till märg och ben. Och det var präglat af en vältalighet utan like. Vi kunna med allt erkännande af förtjänsterna hos senare tiders agitatorer utan tvekan be- teckna Per Wieselgren såsom Sverges störste nykterhets- talare. : År 1836 bildade han en nykterhetsförening i sitt eget pastorat, hvilken enligt Svenska Nykterhetssällska- pets årsberättelse 1839—40 redan då ägde ej mindre än 1600 medlemmar. På dessa tre år hade enligt samma källa blott i detta pastorat 200 brännerier blifvit ned- lagda och nära lika många lönkrogar — ett i sanning talande bevis på såväl behöfligheten som framgången af föreningens värksamhet. > Det torde finnas icke så få ännu lefvande personer, som fortfarande hålla det nykterhetslöfte, de inom sig aflagt efter Wiselgrens öfvertygande tal. Han riktade sig stundom till ungdomen vid lärovärken, och författaren känner personer som ännu i dag bevara såsom ett af sin barndoms outplånligaste minnen hågkomsten af något Så- dant tillfälle, en hågkomst som värkat skyddande mot dryckesfrestelser under hela deras följande lif. | Det vär emellertid icke blott genom det talade ordet, som Wieselgren värkade. Han utgaf äfven mycket spridda och lästa nykterhetsskrifter, hvilka alla bära prägeln af hans fint bildade, på ytan humoristiska, på djupet all- varliga personlighet. 7; Wieselgrens värksamhet framkallade äfven. andra nykterhetskämpar, som gingo vid hans sida och i hans fotspår. De tillhörde — naturligt nog — till stor del prästerskapet, det stånd, Wieselgren själf tillhörde och det stånd, som kanske hade den största skulden i äldre. tiders fördärfliga rusdryckssådd, hvars dystra skördar nu voro mogna. | |