28 DEN SVENSKA NYKTERHETSRÖRBELSENS HISTORIA, till del från en af medicinska vetenskapens stormän i vårt land, Magnus Huss (+ 1890), hvars inflytande, redan be- tydande före 1855 års lagstiftning, under de följande år- tiondena endast kan jämföras med en Linnés på 1700- talet. Huss, som äfven praktiskt deltog i nykterhetsvärk- samheten, ägnade en vetenskapligt epokgörande undersök- ning åt alkoholismen, eller det af spritdrycker framkallade sjukdomstillståndet. Huss, som är en föregångare till våra dagars framstående mediciniskt-vetenskapliga representan- ter för helnykterhetssträfvandet G. Bunge (professor i fy- siologi i Basel), A. Forel (professor 1 psykiatri i Zärich), R. Tigerstedt (professor i fysiologi i Stockholm) m. f., lefde länge ärad och vördad såsom en nykterhetssträfvan- dets patriark. Sällan har en enskild mans jordafärd samlat så stora deltagande skaror som de, hvilka följde honom till hans sista hvilorum. Året 1879 betecknar en värklig epok i vårt lands nykterhetshistoria. Den föregående tiden — mellantiden mellan 1855 och 1879 — kan betecknas såsom den spridda, oordnade nykterhetsrörelsens period, under hvilken hel- nykterhetssträfvandet på skilda håll och med skilda medel bryter sig fram. Med år 1879 inträder en ordnande ande i oredan. Goodtemplarorden tramträder. Det var nämligen den 5 november 1879 som en bap- tistpredikant, O. Bergström, nyss hemkommen från Eng- land, där han gjort bekantskap med den 1851 i Förenta Staterna stiftade Independent Order of Good Templars (ungefär = Själfständig orden af det godas riddare), i Göteborg grundade den första logen i vårt land, "Klippan" benämd. Goodtemplarorden, som ägde en på tre årtiondens erfaren- het grundad ypperlig organisation, och som genom själfva ordensväsendet, äfvensom genom den breda grundval af allmän människokärlek, hvarpå den hvilade, ägde förut- sättningar för att erhålla stor anslutning, vann redan efter ett par år en framgång, som oss veterligen intet absolutistiskt nykterhetssällskap någonsin i vårt land vunnit. Den är i någon mån inrättad efter mönstret af fri- murarorden, har grader, en mängd tjänstemän, lösensord, ceremonier m. m., hvilket allt tvifvelsutan äger sin be- tydelse som sammanhållande och samlande medel. Härtill kommer det allmänna broderskapets, jämlikhetens och