Note: This work was first published in 1963, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan gammalt godtagna stavningen med - i - i namn som Kaitans, Keitala,
Oitans accepterats, liksom namnformer på -arn och -udd. I vissa namn på
mindre lokaler som saknar riksspråklig form följer skrivningen dialekten,
t.ex. Öjberget, Jousen, Opanholmen. Det tidigare brukliga bindestrecket i en
del namnformer anses främmande för nutida skrivsätt, och namnen skrives
t.ex. Östra Yttermark eller Österhankmo. Namn av typen Svinö sund, med
senare leden i obestämd form, har genomgående skrivits i två ord.
Namnförteckningen meddelar också uppgift om vad namnen
betecknar och vilka deras eventuella finska motsvarigheter
är. S.k. enstaka hemman anges här som hyar. För orter inom det
svenska språkområdet uppges kommun och landskap, för orter inom det finska
språkområdet kommun och län. Särskilt med tanke på översättning av finsk
text till svenska har också inofficiella finska namnmotsvarigheter i
allmänhet beaktats. Uttalsuppgift meddelas för ett antal fall, där uttalet
enligt redaktörernas erfarenhet kan vålla svårigheter och det brukliga
uttalet kan rekommenderas. Uttal som står i strid med riksspråkliga
uttalsregler har redaktionen inte ansett sig kunna rekommendera. Uttalsuppgift
saknas därför bl.a. för de talrika namn som med dialekternas stöd bevarat
ett ursprungligen finskt eller gammalsvenskt s.k. kortstavigt uttal med
enbart korta ljud i tryckstark stavelse, t.ex. Oravais, Basaböle. I
uttalsupp-gifterna begagnas skrivtecknen med det ljudvärde de har i alfabetet, och
tecknen d, o, u avser sålunda ljuden i t.ex. mål, mått, bo, tom, ful, full.
Vokallängd anges med kolon efter vokaltecknet, t.ex. Älskat (a:lska:t),
konsonantlängd genom dubbelskrivning, t.ex. Benvik (benn-). Vid behov utmärkes
den riktiga betoningen med accenttecken på vokalen i den stavelse som skall
uppbära huvudtrycket, t.ex. Barösund (-sund).
Förkortningarna i texten inskränker sig till kn, knr för kommun(er)
och det traditionella Ik. för landskommun.
Redaktörerna har självfallet inte kunnat äga personlig kännedom om mer
än en del av det behandlade området. En viktig förutsättning för att
uppgiften kunnat slutföras har därför varit tillgången till villiga meddelare, som
i samband med materialinsamlingen och efterkontrollen av namnuppgifterna
ställt sin sakkunskap till förfogande. De finska namnformerna har granskats
av prof. Viljo Nissilä och av Kielitoimisto vid Finlands Akademi.
Medlemmarna av Folkpartiets ort namnskommitté ävensom sekreteraren i Svenska
språkvårdsnämnden i Finland, fil. dr Björn Pettersson, har genomgått
namnförteckningen i korrektur. På utgivarnas ocli redaktörernas vägnar
riktas här ett tack till alla medhjälpare för den insats de gjort till förmån
för arbetet.
Utgivandet av denna nya upplaga har möjliggjorts genom anslag från
Svenska kulturfonden.
Då vi är medvetna om att förteckningen, alla bemödanden till trots, sannolikt
fortfarande uppvisar fel och brister, her vi slutligen att få rikta en vädjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
