Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
in" ander sin höfviclsman eller K. M:t, med fogdar eller fogde-
tjenare, som tyckte sig böra gå fria för skatt eller ansågo det
obeqvämligt att uppgifva sin förmögenhet. Huruvida icke, obe-
räknadt dylikt uppenbart trots hos de taxerade, någon slapphet
varit rådande vid taxeringsförrättningen, kan man naturligtvis
icke nu känna; derined förhöll sig helt visst olika på olika
ställen. Men säkert är, att de flesta längderna bära många
vitnesbörd om en ransakning, som gick till pedanteri. Många
äro de "enkor", "inliysesmän", "gästqvinnor" som antecknas för
"en ko", "ett halft lod, eller ett qvintin, sölf", "en get", "ett
(eller två) får"; här antecknas en dräng för "en liten sölfsked",
der en
piga för "5 mk. penningar", här "en fördelskar" för 1
ä 2 mk. koppar, der "en skräddare" för 8 lod sölf. "Barna-
qodz" eller Förmyndaremedel upptagas antingen omedelbart
under hvarje förmyndare eller i slutet af socknen under egen
rubrik och ofta med utsättande af barnens namn. Med ett
ord, man får åtminstone af de flesta handlingar ett intryck af
att här skrapades och synades allt från det största till det
minsta. Vare härmed imellertid huru som helst: sådana hand¬
lingarna äro, hafva de fullständigt officiel karaktär, och åtmin¬
stone icke mindre, snarare mer trovärdighet, än något annat
slags taxeringshandlingar så i äldre som nyare tider.
Det har naturligtvis icke kunnat komma i fråga att för¬
söka en tryckning af dessa handlingar i all deras utförlighet.
Huru intressanta än en mängd detaljer deraf skulle kunna vara
för åtskilliga kännare, skulle dock kostnaden härför blifva allt
för betydande. Det högsta som kunde ifrågakomma var att
meddela summor för hvarje stad och hvarje socken. Men så
långt ner i detaljer har jag också ansett nödigt att gå, emedan
det för kännedomen om "bygdens" utsträckning är ett vilkor,
att de statistiskt qvalificerade enheterna icke äro allt för stora.
För vissa socknar i utkanterna af det då bebygda landet,
särskildt de i nordliga Norrland, i norra och vestra Vest-
manland, i Dalarna, vester-Nerike, Vermland och på Dal har
jag dessutom ansett skäligt i noter något närmare angifva by¬
arnas namn eller så utförligt utmärka de bebygda gårdarnas
läge, att man derefter å kartan lätteligen kan följa gränserna
för den egentliga bygden och sålunda inhemta kunskap om den
dåvarande vidden af oodlad och obebygd mark i dessa trakter,
der det isynnerhet varit 17:de, 18:de och 19:de seklen förbe¬
hållet att bryta ny bygd. Sådant är för det öfriga Sverige i
allmänhet mindre behöfligt, då derstädes, så vidt jag åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
