Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
stonc kunnat tinna, de nuvarande byanamnen ä de flesta ställen
återfinnas redan i 16:de seklet. För öfrigt har jag, der uråldrig
fjerdings-, åttings- o. d. indelning inom socknarna förekommer,
derom gjort anteckning i noterna, och öfver allt, hvarest nu för
tiden hela socknelag förefinnas, som ej funnos på 1570-talet,
eller der hvarest kyrkosocknar efter Reformationen blifvit in¬
lagda och sammanslagna, efter tillgängliga handlingar sökt
redogöra för dessa förhållanden. Likaså har jag ansett det vara
af intresse att särskildt angifva pastoratsindclningen vid denna
tid och derföre antingen i noter upplyst, huru de olika sock¬
narna voro
sammanslagna i gäll eller också, såsom i Vester-
götland, rent af lagt gällindelningen till grund för socknarnas
uppställning i tabellen, hvilken anordning der är så mycket
mera
befogad, som "gället" i Vestergötland i alla administrativa
och kamerala handlingar behandlas såsom en enhet, då deremot
i andra trakter af riket gällindelningen endast i sjelfva tionde¬
längderna kommer till syns.
Redan i och för dessa uppgifter har det naturligtvis varit
nödvändigt att tillita andra handlingar än de nyss nämda tak-
seringsregistren. För en fullständig och klar kännedom om
socken- och gällindelningen vid denna tid äro de i fogderäken¬
skaperna förvarade jordeböcker och nominativa tiondelängder
den bästa källan och måste nödvändigt jämföras med taxerings¬
registren till kontroll öfver dessa senares uppgifter och förkla¬
ring öfver livad der blott är antydt.
Socknarne eller gällen har jag i alfabetisk ordning fördelat
i härad och för häradenas anordning har, så vidt möjligt, Styffes
uppställning blifvit följd. Afven för häradsgränsernas be¬
stämmande hafva jordeböcker och tiondelängder lemnat vigtiga
upplysningar: redan vid denna tid stämde sockne- och härads¬
indelningen mångenstädes illa öfverens; socknar voro ofta för¬
delade på två eller fiere härad och stundom var en socken i
ecklesiastikt hänseende förenad med en eller fiere socknar i
annat härad än det, hvartill den sjelf i rättsligt hänseende
hörde. Den stora förvirring i detta hänseende, som nu råder i
trakterna närmast Linköping och i vissa delar af Vestergötland
och Småland, återfinnes till stor del i 1500-talets jordeböcker.
Den närmast högre enheten öfver häradet har jag sökt uti
Landskapen, hvilka ännu i 16:de seklet egde betydelse som
Riks-delar och vid 1570 i Räntekammarens liggare och räken¬
skaper utträngt den under 1540- och 50-talen öfliga admini¬
strativa och kamerala Stiftsindelningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
