Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
många sorter olika mynt kringlöpte vid denna tid i riket, att
redan den deraf vållade förbistringen måste göra det omöjligt
att säga, livad som var rätt och riktigt varupris eller icke. Det
förekommer mycket ofta i dessa längder uppgift derom, att
socknens uppbörd blifvit betald dels i guld, sölf och daler, dels
i konung Gustafs mynt, konung Eriks bäste, medelste eller ge¬
mene
mynt och konung Johans 68, 69 eller 70 års mynt. Och
sällan synes man dervid i uppbörden hafva iakttagit vederbörlig
skilnad mellan dessa olika slags marks olika silfvervärde. Med
ett ord, någon fast hållpunkt för bestämmandet af persedlarnes
värde har man häri visserligen icke, och dertill kommer, att
det endast med yttersta svårighet låter sig göra att öfverallt
få dessa siffror fullkomligt exacta. A vissa ställen utsättes för
hvarje bonde "Summa värdet" af de förut uppräknade partz-
lerna och derefter "Summa Skatt"; men å andra ställen erhåller
man endast uppgiften: "löper i skatt", hvarvid man, för att få
"Summa Värde" har att tiodubbla slutsumman för socknens
skatt, men dervid, isynnerhet om socknen är något stor, knap¬
past kan undgå misstag på kanske ett eller par hundratals
rnark,-emedan naturligtvis vid skatteuppbörden tiondedelen togs
efter beqvämligheten något rundt, litet högre eller litet lägre,
vid hvarje post, än den matematiskt eller statistiskt noggrant
bort vara. Dessa differenser äro imellertid icke af den bety¬
delse, att jag för deras afhjelpande kunnat ingå i de oerhördt
mödosamma undersökningar, som skulle hafva fordrats för att
få fullt exacta summor, ett besvär så mycket mera lönlöst, som
dessa siffror, efter livad ofvan är nämdt, ändock aldrig blefve
verkligen exacta. Att jag detta oaktadt likväl upptagit denna
kolumn: "Summa Värde", har sin grund dels deri, att mail i
dessa siffror får en mera åskådlig, om ock blott ungefärlig, total¬
bild af hvarje sockens ekonomiska styrka, dels också deri, att
samma siffror kunna gifva en särdeles vigtig grund för kom¬
plettering af uppgifterna rörande persedlarne, der sådana stun¬
dom saknas. De äro med ett ord användbara, dessa siffror, i
och för en lätt jämförelse mellan de olika socknarna, enär
värderingsgrunden är densamma för hela riket, och jag har
derföre öfverallt, der det varit i fråga att bilda en "Summa
Värde" genom tiodubbling af "Summa Skatt" i penningar och
silfver, iakttagit att verkställa silfrets förvandling till penningar
efter beräkning af 4 mark på lodet, ehuruväl någon gång i
handlingarna förekommer, att man å vissa orter värderat lodet
silfver till 5 mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
