Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erik X Knutsson - Johan I Sverkersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ceremonierna veta vi icke heller, men det ligger i sakens
natur att det skulle vara biskoparne, och erkebiskop
var då ännu densamme Valerius, som vi lärde känna
såsom konung Sverkers vän och följeslagare på hans
flykt till erkebiskop Absalon i Lund.
Om de följande åren af konung Eriks regering känna vi
intet. Konungalängden vid Vestgötalagen kallar honom
en god årkonung i följd af den goda årsväxten och de
rika skördarna under hans tid. Likasom de föregående
konungarne utmärkte han sig genom frikostighet mot
de andliga.
Riseberga kloster, beläget sydvest om Hjelmaren,
synes på denna tid hafva åtnjutit ett stort anseende
och varit föremål för konungarnes och de stores
synnerliga bevågenhet. Den mäktige jarlen Birger
Brosa skänkte det egendom och hotar i gåfvobrefvet med
sina söners och anförvandters hämd en hvar, som icke
aktade hans förordnande i detsamma. Konung Erik gaf,
utom jordegendom, klostret den vigtiga rättigheten
att uppbära konungens sakören för alla brott, som
begingos inom klostrets område eller på dess gårdar.
Genom sitt giftermål blef konung Erik besvågrad icke
blott med Nordens mäktigaste konung på den tiden,
Valdemar Sejer, utan äfven med en af de märkligare
konungarna i Frankrike, Filip August, som var gift med
en annan syster till Valdemar vid namn Ingeborg. Så
väl kröningen som giftermålet inträffade år 1210.
År 1216 strådog Erik X på Visingsö, »och ligger i
Varnhem hos bröder sina och fränder».
Johan I Sverkersson.
Efter Erik Knutssons död blef Johan Sverkersson tagen
till konung. De närmare omständigheterna dervid äro
obekanta. Vid Eriks död fans egentligen ingen, som
kunde göra anspråk på kronan. Ty Erik efterlemnade
endast döttrar, hvilka icke heller kunde vara mer än
några få år gamla.
Samma år konung Erik dog, men efter hans död, födde
dock drottning Richissa en son, som efter fadern blef
uppkallad med namnet Erik.
Johan och denne Erik voro de enda, som nu på grund
af arf kunde göra anspråk på kronan. Vi säga på grund
af arf, ty denna grund uppstäldes verkligen af tiden,
ehuru riket var valrike. Vi komma dock i håg, att
konungadömet till och med under hedendomen gick i
arf från far till son. Seden förklaras deraf, att
man vid valet höll sig inom den gamla konungaätten.
Konung Johan räknar sjelf i ett af sina konungabref
sin regeringstid från år 1216. Han var då mycket
ung, enligt en uppgift i den ofvan nämnda konung
Sverres saga blott femton år, och Vestgötalagens
konungalängd yttrar om honom »att han var barnslig
till åren». Sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
