Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utöfvades först af Götarna, sedermera af Götar
och Svear ömsom. Sedan Svearne blifvit kristne,
fingo de så småningom sin företrädesrätt åter,
och den är erkänd så väl i Uplandslagen som i den
gamla Vestgötalagen. Den senare säger uttryckligen:
»Svear ega konung att taga, så äfven vräka.» Dock är
det att märka, att när denna rätt i lag tillerkändes
Uppsvearne, var den af föga eller ingen betydelse. Ty
det var då de store i landet, som tillsatte konungen.
Konungaval. Huru det gick till att taga konung,
visar oss bäst lagen sjelf[1].
»Nu tarfvar land konung välja» – heter det. – »Då
skola de tre folklanden först konung taga: det är
Tiundaland, Attundalund och Fjerdhundraland. Uplands
lagman eger honom vid Upsala först till konung döma,
dernäst hvar lagman efter annan, Södermäns, Östgöta,
Tioshärad, Vestgöta, Nerikes och Vestmäns. De ega
honom till krona och konungadöme förordna, till
att land råda och rike styra, lag styrka och frid
hålla. Då är han dömder till Upsala öde.»
Eriksgata. Ordet eriksgata synes betyda en färd
kringom allt riket. Bokstafven e betyder, när den
sålunda är förenad med ett annat ord, allt. Man har
äfven velat härleda namnet af konung Erik den helige,
om hvilken det heter, »att han for kring om allt
sitt rike på rätt konungslig väg». Men då vi veta
om Ragvald Knaphöfde, att han blef ihjelslagen af
Vestgötarna, då han red sin eriksgata genom deras
land, visar detta, att saken var äldre.
Om eriksgatan står det i ofvan nämnda lag att läsa:
»Nu eger han (konungen) eriksgata rida. De ega honom
följa, gisslan sätta och eder svärja; och han eger
dem lag gifva och frid svärja. Från Upsala ega de
honom följa och till Strengianäs. Der ega Södermän
att vedertaga och honom med grud[2] och gisslan till
Svintuna[3]
följa. Der skola Östgötar honom med
sin gissla möta och följa genom land sitt, och så
till midjan skog Holaved[4].
Der skola Småländingar
honom möta och följa till Junnabeck[5]. Der ega honom
Vestgötar möta med grud och gisslan och följa till
Ramundaboda[6].
Der skola honom Nerikar möta och följa
honom genom land sitt, och så till Uphoga[7]. Der
skola Vestmän honom med grud och frid möta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
