- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
424

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Birger jarls lagstiftning och inre styrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ehvem, som utkräfde hämd, sedan förlikning var
ingången, eller på annan än rätter gerningsman –

han har brutit konungs edsöre. Straffet för sådant
brott var hårdt, men det var sådant som tiden
fordrade det. Den som brutit konungens edsöre, han
hade förverkat allt hvad han egde ofvan jord till
treskiftes mellan konungen, häradet och målseganden,
samt var dertill fredlös och biltog och fick ej
återvända ur fredlösheten förr än på dens förbön,
mot hvilken brottet blifvit begånget, och då skulle
tillika freden af konungen köpas med fyratio mark.

Sådana voro edsöreslagarne eller lagarne om hemfrid,
qvinnofrid, kyrkofrid
och tingsfrid samt förbud mot
olaga hämd. De kallades edsöre, emedan de besvuros
med ed af konungen och af alla de förnämsta i riket,
och ordet betyder egentligen svuren ed, af ed och
svärja, hvaraf söre.

Hvad som synnerligen i denna lagstiftning bör fästa
vår uppmärksamhet, är den vigt, hvarmed konungamakten
framträder. Konungen är fridens högste vårdare,
och från honom utgå lagarne och till honom erläggas
böterna för att återvinna och åter godtgöra bruten
fred. Sjelfva lagarne sätta konungens frid i stället
för landsfreden, och det heter att bryta konungens
edsöre, då man störde freden genom sådan gerning,
som förut upptogs af menigheterna, ätten, häradet
eller landskapet.

De böter, som erlades till konungen och hvilka voro
bestämda till 40 mark, voro ingalunda obetydliga. Var
marken karlgild, d. v. s. lika med mark efter
vigten, och vi antaga, att den motsvarat den nuvarande
marken i myntvigt, så utgjorde de 40 markerna icke
mindre än 1,270 kronor 60 öre. Var marken åter
köpgild, som var mindre än den karlgilda (på en ort
2/3, på en annan 1/2 af den karlgilda), så uppgingo
de 40 markerna till 853,50 eller 639 kronor.

Första steget till träldomens afskaffande. Vi känna
af det föregående, att träldom fans hos våra fäder,
det vill säga, att den ena menniskan kunde räkna den
andra bland sin lösegendom. Vi känna äfven, att redan
under hedendomen väg fans att utgå ur träldomen och
vinna inträde bland de friborna männen, och vi hafva
sett, hvilket inflytande kristendomen utöfvade i
detta afseende.

Birger jarl satte genom lag en bestämd gräns för
trälarnes förökande i en viss riktning. Han förbjöd
nämligen de så kallade gäfträlarne. Det var, som
vi minnas, den föraktligaste och nesligaste af all
träldom, och lagbudet emot densamma mötte således
föga motstånd.

Jernbördens afskaffande. Att låta Gud omedelbarligen
genom ett underverk fria eller fälla en anklagad,
var en gammal sed, såsom vi äfvenledes veta af det
föregående. Jernbörden var ett af de sätt, hvarpå
man sökte bevisa sin oskuld. Birger jarl förbjöd
densamma.

Stockholms befästande är ett af Birger jarls mest
berömda verk. Stadens begynnelse är visserligen
äldre, men jarlen fullbordade hvad som fans till
före honom. Han insåg och uppfattade ortens vigt och
dess för handeln gynsamma läge. Redan hans närmaste
eftertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0428.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free