Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Valdemar. De första åren af konung Valdemars regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
Valdemar.
De första åren af konung Valdemars regering.
Nu trädde konung Valdemar till riksstyrelsen. Han
var vid faderns död tjugufem år gammal och, som vi
få se, ingalunda vuxen de stormar, hvilka till en
del framkallades af honom sjelf.
Birgers söner skiftade arfvet efter fadern, och de
yngre sönerne, Magnus och Erik, trädde till sina
delar af landet såsom hertigdömen. Södermanland med
Nyköpings hus blef den andre broderns hertigdöme. Hvad
Erik fick, nämnes ej, och om Bengt talas icke.
Det var märkeligt att se den stora olikheten mellan
den unge kom ingen och hans broder Magnus, när de voro
tillsammans. Valdemar var af ett skönt och intagande
utseende, dertill glad och liflig. Magnus deremot
hade en mörk ansigtsfärg och saknade broderns lysande
yttre. Ännu märkbarare var den inre olikheten mellan
dessa bröder för den, som närmare kände dem. Valdemar
var en slaf under sina lustar och begärelser, han var
en ögonblickets man, för så vidt som han för dess
korta njutning var färdig att glömma allt. Magnus
hade faderns sinne och hug. Han var herre öfver sina
känslor och begär och allvar och kraft blickade ur
hans öga. Om Erik känna vi föga, blott det att han
fortfarande, liksom under barnaåren, lät sig ledas
af hertig Magnus.
Drottning Sofia, Valdemars sköna, men yra och
obetänksamma gemål, yttrade sig skämtande om sina
svågrar och kallade Magnus med anledning af hans mörka
hy för kittelbotaren, men Erik i anseende till hans
obetydlighet för Erik alls intet.
Emellertid förflöto de första åren i lugn. Valdemar
lefde ett sorglöst lif, endast begifven på sina
nöjen. Magnus samlade till sitt hof ypperliga män,
hvar helst de kommo ifrån. Men ingen kunde af det
yttre sluta till någon osämja mellan bröderna. Man har
i behåll bref af Magnus, hvari han säger sig handla
»med konungens, sin broders råd och samtycke». – Det
kan vara blott och bart en form att uttrycka sig, men
det visar tydligt, att dessa yttre former iakttogos.
Valdemar höll möten med grannkonungarna, Erik i
Danmark och Magnus i Norge, men hvad som aftalades
på dessa möten, om de höllos för annat än att visa
grannsämjan, derom hafva häfderna intet upptecknat.
År 1271 i September månad var konungen i Stockholm och
utfärdade derifrån ett bref, hvarigenom han meddelade
invånarne i Riga frihet från tull och andra umgälder,
samt rättighet att i Sverige qvardröja eller derifrån
draga bort, när de behagade, så länge svenske män
njöto samma friheter i deras stad.
Men vi öfvergå till den vigtigaste handlingen under
Valdemars regering, medan han ännu egde riket i ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0435.html
