Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gotland och Öland under Magnus' regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Konung Magnus var ej nöjd dermed. Han befann sig i
Oktober månad 1285 i Borgholm på Öland, och derifrån
började han underhandla med Gotländingarna för att
åstadkomma en förändring i den fordom gällande lagen
och närmare fästa dessa öboar vid Sveakonungens
välde.
Rådsherren och riddaren Anund Haraldsson och
erkedjeknen Johannes från Upsala voro med konungen
på Borgholm, och desse skickade han som sina
sändebud till Gotland. Sedan desse öfverkommit till
ön och börjat underhandla, stannade man vid den
öfverenskommelse, att äfven ledungslaman[1] skulle
blifva en årlig skatt. Gotländingarne skulle erlägga
så väl den gamla skatten af 60 mark silfver som 40
mark silfver såsom lösen för krigståget.
Vidare förbundo sig Gotländingarne att icke på
sin ö tåla någon, som i Sverige blifvit förklarad
fredlös. Föröfvades af sådan landsflykting något
våld på ön mot svensk man; vare sig till person,
hus eller egendom, skulle han behandlas och straffas
som en allmän förbrytare.
I afseende på Gotländingarnes handel förnyades det
gamla förbudet mot införsel af krigsförnödenheter
till Karelarna, men deras äfven som det tyska
köpmanssamfundets handelsfriheter på Sverige
stadfästades. Enligt dessa fingo de tullfritt införa
sina varor och utföra landets produkter, för så
vidt som icke missväxt inom landet gjorde ett förbud
nödvändigt.
Vi hafva talat om hanseförbundet och att det uppkom
genom den förening, som ingicks mellan utländska
köpmän, hvilka för handelns skull uppehöllo sig
i Visby. Och detta förbund blef för den tiden,
med hvilken vi sysselsätta oss, det mäktigaste och
mest inflytelserika bland alla af tyska köpmän i
främmande länder stiftade hansor. Gotlands och Visbys
för handeln så särdeles gynsamma läge bidrog icke
litet härtill, men ännu mera den frihet och det lugn,
hvarunder handelslifvet här kunde utveckla sig.
Till en början uppstodo der strider mellan de
gotländske och främmande köpmännen, men snart
förenade de sig, allt efter som de funno att enigheten
befordrade deras gemensamma väl och att der verkligen
fans gemensamhet mellan dem uti deras sträfvanden och
deras fördelar. Vi hafva just från den tid, hvarom
nu är fråga, en urkund i behåll, som visar oss, till
hvilken oväntad makt det gotländska köpmanssällskapet
kommit.
Urkunden är daterad: Visby, Johannes döparens dag
1287, och innehåller, att de städer, som hörde
till förbundet och icke efterkommo de beslut, som
af köpmanssällskapet i Visby utfärdades, skulle
uteslutas från all samfärd och gemenskap med de
gotländska köpmännen.
Och staden Visby var under denna sin makts dagar den
yppersta staden i Norden. Rikare fans icke inom de
tre länderna och icke präktigare. Ruinerna af stadens
murar och dess många kyrkor tala derom ännu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
