Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Magnus Ladulås och grannrikena
- Slutet af konung Magnus' historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på ett ställe, som de förbundo sig med ed att aldrig
yppa, på det ingen måtte störa den fridlöse kämpens
ro i grafven. År 1295 slöts genom ett stillestånd
kriget med Norge.
*
Vi lemna händelserna i grannrikena och vända oss
åter till vårt land för att se
Slutet af konung Magnus’ historia.
År 1285 i Februari månad befann sig konungen i
Skara. Der voro sammankomne de förnämste männen i
riket, och med konungen var äfven hans drottning och
hans broder, hertig Bengt.
Konungen framlade då för de församlade sitt
testamente. Vi anföra hufvudinnehållet för att
gifva ett prof på denne konungs frikostighet mot de
andlige.
Till gråmunkarnes kloster i Stockholm, hvarest
han hade utsett sin lägerstad, gaf han sin gård
Snyterstad, den altarprydnad, som han begagnat vid
högtidligare tillfällen, en kalk af guld, en oblatask,
rökelsefat med flere saker af silfver. Vidare af det
praktfullaste tyg, som då för tiden fans, nämligen
baldakin, ett förhänge och en altarduk att begagnas
vid sådana tillfällen, då det ej var tillåtet att
afhölja altaret. Dessutom altarskrudar, messhakar
och förhängen af präktiga, guldbröderade tyg samt
åtskilliga andra dyrbara kyrkoprydnader.
»Men om» – tillägger här konungen – »Herren
skulle kalla oss och döden träffa oss i så aflägsen
landsända, att vår döda kropp icke genast kan föras
till sitt utsedda grafställe, skall den insättas i
då närmast varande minoriterbrödrakloster, tills
den beqvämligen och utan tunga för dem, genom hvilkas
land likfärden går, kan föras till bestämdt ställe.»
– Det franciskanerkloster, hvari det kungliga liket
sålunda först nedsattes, skulle erhålla konungens
häst med hela hans rustning och dessutom fyratio
marker penningar.
För att lösa sig fri från sitt löfte om korståg –
eller, som det heter, »åter lösa konungens kors» –
till det heliga landet och till Riga, gaf han för
det förra fyra hundra marker rent silfver, som fyra
riddare på konungens vägnar skulle dit öfverföra. Det
är märkligt att konungen för utgörandet af denna summa
anslår allmänningsöret från Vestergötland samt
ledungslaman och näfgälden från Vestmanland under
det året, bedjande alla icke misstycka att han så
gör. Erkebiskopen, kansleren och drotsen skulle hafva
uppsigt öfver fullgörandet af konungens vilja, och i
afseende på Vestergötland skulle biskopen i Skara,
i afseende på Vestmanland biskopen i Vesterås stå
vid deras sida. – Till Riga skulle i nämnda ärende
på konungens bekostnad fyra väpnare öfverskickas.
Till Assisi i Italien testamenterade konungen
tjugufyra marker rent silfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0501.html
