Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Åtskilliga tilldragelser inom riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skanör och Falsterbo samt att marsken
måtte der tillsätta särskilda fogdar för dessa hans
undersåtar.
*
Mycken klagan hade kommit för konungen – och han
hade haft tillfälle att taga kännedom derom, medan
han red allt riket omkring på sin eriksgata –
mycken klagan öfver, huru allmogens frid bröts, huru
de mäktige herrarne med sina stora följen af väpnade
män redo öfver landet och våldgästade och aktade föga
bondens arbete, huru våldsgerningar gjordes och huru
hvar tog ut sin rätt, bäst han kunde, utan att fråga
efter lag eller konungens dom, samt huru målsegande
ofta gaf sin rätt åt annor man med flera oordningar.
Emellertid höll sig konungen för det mesta i Stockholm
under förra hälften af året; samt sedan i vestra delen
af riket. Från den 27 Augusti till den 25 September
var han äfven i Norge, och först mot senhösten i
November månad drog han åter ut, inåt Östergötland,
fullt besluten att söka göra en ända på all oredan
och på orsakerna till bondens klagan.
I Skeninge voro de store honom till mötes, och der
togs allt det öfverklagade i skärskådande. På S:t
Andreas’ dag den 30 November utfärdade konungen ett
strängt och bevekande bref, hvarur vi redan anfört
ett par utdrag,
»För den skull» – säger här konungen – »kommo vi
emot våra goda och visa rådgifvare till Skeninge,
öfvervägande med dem, huru god sedvänja och rätt
måtte stadgas cch stadfästas, kränka sedvänjor och
orätta nedläggas och omintetgöras, med ljuft eller
ock med ledt efter thy som Gud gifvit oss och våra
rådgifvare makt tillrådandes, på det vi må bära icke,
eller värdigt vårt konunganamn.»
Nu påbjöds här först, »att all Sveriges allmoge
skulle hafva frid», samt vidare, »att alla de som
med fulla vapen redo öfver landet utan konungens
lof skulle vara biltoga och rymma riket; endast de
som gjort sig skyldiga till drap, men bjödo böter
derför och ville sitt brott bättra, skulle få bära
fulla vapen till sitt värn, så länge de voro utsatta
för hämd och förföljelse af den dräpnes slägt och
till dess förlikning vore åstadkommen, men icke
längre. Strängeligen och vid förlust af konungens
vänskap och kärlek förbjöds att rida med storflockar
öfver landet och skulle konungens näpst drabba dem,
som ej ville styra sig sjelfva.»
»Biskop skulle lagligen ega att rida med 30 hästar,
riddare och väpnare af konungens råd med 12, riddare
och riddares vederlikar utom rådet med 6, men mindre
män med 2 hästar.
»Taverner[1]
skulle inrättas vid de allmänna vägarna
och rättare tillsättas i storbyarna och sälja mat åt
vägfarande män och foder åt
[1] Gästgifvaregårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0627.html
